När miljön är gynnsam för mikroorganismer så talar man om mikrobiell påväxt. En mikroorganism är en organism som inte syns för blotta ögat. Även om gränserna är diffusa kan man säga att bakterier, ärkebakterier, en del protozoer, somliga djur och växter hör hit samt mögel. Virus kan ibland inkorrekt benämnas som mikroorganism, emedan ett virus inte räknas som levande utanför en värdcell.

Man kan enkelt hävda att mikrobiell påväxt är förstadiet till allvarligare problem med synbar mögel och dylikt. Vanligaste anledningen till mikrobiell påväxt är fukt. Ett hus som är fuktskadat kommer snart att bli angripet av mikrobiell påväxt och mögel. Det är framför allt möglet som syns då de bildar stora kolonier. Mikroberna producerar ämnen som bidrar till illa lukt. Man kan jämföra med att låta en vas med blommor i vatten stå en längre tid; vattnet kommer så småningom att stinka p.g.a. tillväxten bakterier.

Ifall man misstänker att man har fått bekymmer med mögel eller annan mikrobiell påväxt ska man inte vänta utan ta itu med det direkt med tanke på att det enbart kommer att bli värre. Det är dessutom hälsovådligt att bo i hus som är mögelskadat då det kan medföra symptom så som luftvägsbesvär. Nyligen har undersökningar även visat att mögel också påverkar nattsömnen eftersom att man får problem med luftvägarna samt andningen.

Ifall man är osäker på var möglet finns kan man ta assistans av en så kallad mögelhund. Det är en specialtränad hund som nyttjar sitt briljanta luktsinne för att hitta just mögel. Det ultimata sättet att hantera mögel är att helt enkelt ta bort och byta ut det angripna materialet med nytt samt fräscht som därpå skyddas med Tvärstopp. Om det inte är genomförbart kan man tvätta ytorna med Fulstopp mögeldödande medel.

Man kan också använda sig av en annan metod av mögelsanering, nämligen fogging. Det innebär att man värmer upp det mikrobdödande medlet så att det förångas och därmed kan täcka mer otillgängliga utrymmen. Det är inte att rekommendera att man uppehåller sig i ett rum som utsätts för fogging då det inte allt för sällan är giftiga preparat som förångas.

När man har genomfört en sanering av mögel är det angeläget att fixa de problem som leder till mikrobiell påväxt. Eftersom fukt, som tidigare omnämnt, är den absolut vanligaste orsaken gäller det att ordna ventilation och isolering om det gäller källare, vindar eller husgrunder, där det är typiskt med fukt. Även dränering är bra att titta över om man har problem med fukt i grunden. Det kan dessutom hjälpa om temperaturen höjs i samband med förbättrad ventilation.

En annan vanlig tillväxtplats för mögel och andra mikrober är i badrum och det kan te sig så dåligt att det tillväxer innanför kaklet, varpå man tvingas avlägsna det innan man kommer till källan. För att undfly mögeltillväxt i badrummet är det betydelsefullt att fogarna är riktigt täta och att man äger en bra ventilation, och att man håller rent i alla skrymslen och vrår där mögel annars kvickt kan hitta ett fotfäste.

En torr samt ren omgivning är en ogynnsam omgivning för mikrobiell påväxt.

En mögelhund är en specialtränad hund som använder sitt utomordentliga luktsinne för att lokalisera mögel och annan mikrobiell påväxt. Användningen av mögelhundar vid arbetet innan mögelsanering har ökat genom åren.

Hundar har länge använts av människan till allt från vallhund till narkotikasökare. Det finns en uppsjö olika saker man kan träna en hund till. Eftersom hundar har ett väldigt känsligt luktsinne är de förträffliga vid sökning av ämnen som vi människor har svårt alternativt inte alls kan känna lukten av.

Mögel behöver inte ständigt föra med sig dålig lukt, det är inte säkert att det luktar alls i somliga fall, så att en mänsklig näsa kan känna av det i varje läge. Ifall man misstänker att man har bekymmer med mögel så är det första steget att undersöka exakt var möglet finns.

Vanligtvis kan man se och uppleva lukten av mikrobiell påväxt, så som mögel. Men även om man ser en stor mögelfläck som växer på väggen, är det inte säkert att det är allt. Det kan finnas mer mögel exempelvis bakom tapeter, kakel och så vidare. Det är här mögelhunden kommer in i bilden.

En mögelhund ska få en gedigen träning, där grundutbildningen är omkring åtta månader och som sker ihop med husse eller matte, personen som även kommer att utgöra mögeltekniker. Det är således, precis som vid utbildningen av narkotika- och polishundar en träning som rör både person och hund lika mycket. Man utbildar ett team.

Efter grundutbildningen är det viktigt att hunden fortsätter tränas, så att kunskaperna inte tynar bort. En hund tränar sina kunskaper genom att genomföra dem, d.v.s. i detta fall genom att leta efter mögel i hus och dylikt.

Mögel uppkommer gärna där det förekommer fukt. Sådana typiska utrymmen är undermåligt ventilerade badrum, källare, vindar etc. Mögel ger ifrån sig hälsofarliga, lättflyktiga organiska ämnen (även kallade MVOC, microbial volatile organic compound). Det är dessa mögelgaser som hunden är tränad att finna samt markera.

Mögel kan avge dessa hälsofarliga, lättflyktiga organiska ämnen i upp åt fyrtio år efter att mögelsvampen har torkat ut. Det är då inte svårt att begripa vikten att få bort möglet från sitt hus. För att bli kvitt med mögel är det främsta sättet också det mest radikala, att helt enkelt avlägsna allt av det angripna materialet och byta ut det med nytt och fräscht.

För att inte få tillbaka problemen med fukt, mögel och övrig mikrobiell påväxt är det betydelsefullt att fixa orsaken. Torka utrymmet rejält med avfuktare och se över ventilationen. Ifall det är husgrunden som har blivit mögelangripen bör man se till så att dräneringen är god. Ta bort växter samt jord från husknuten och ersätt med dränerande material, annars stannar fukten efter regn och det i sig är en risk för fuktskador som har påföljande mögelväxt. Skydda samtliga ytor med hjälp av Fulstopp
eller ännu bättre, med Tvärstopp.

Det finns ingen speciell hundras som är extra lämplig för att bli mögelhund, det rör sig om hundens karaktär men framför allt om träning. Att utbilda sin hund i att söka efter MVOC och därmed mögel är heller inget man åstadkommer i en handvändning. Det kräver en konsekvent hundförare samt regelbunden träning. Om man lyckas har man dock en briljant kollega i sin mögelhund.

Mossor och lavar kan vara till synes lika varandra, men de bägge växtgrupperna skiljer sig åt på flera sätt. Även om båda grupperna t.e.x. saknar rötter har de skilda sätt att komma runt det problemet.

Mossa är en oftast grön växtgrupp som har funnits på jorden i omkring 450 miljoner år. De har inget rotsystem men har istället små rottrådar som förbinder växten med underlaget. De har även en kort stam samt bladliknande utskott. Mossa trivs där det finns mycket väta och gärna är skuggigt. De kan växa över stenar och jord, men också andra underlag så som betong, tegel, eternit, skiffer och asfalt.

Mossa tar upp vatten med näring löst däri genom evigt öppna porer i de bladliknande växtdelarna och behåller vätan. Detta gör att mossa är en oönskad gäst på tak. När vintern kommer fryser mossan och risken finns att den expanderande isen spräcker takpannorna. Det bästa sättet att få bort mossa från takpannorna är manuell borttagning.

Mossa tycker om att gro i näringsfattig samt sur jord som gärna har dålig dränering. Då övertar mossan eventuella grässorter. Gödslar man och sprider ut kalk samt dränerar sin trädgård kan gräset få fördelar och konkurrerar således ut mossan.

Man kan dessutom använda sig av järnsulfat, som i butiken har namn som mossa gti och så vidare, för att kvickt ta bort mossa. Man måste dock vara vaksam på att det är ett bekämpningsmedel och det bör användas med största försiktighet. Man bör helst inte använda järnsulfat eller liknande preparat på takpannor för att få undan mossa där med tanke på att dessa medel kan missfärga pannorna.

Somliga platser är mer lämpade för mossa än för gräs och man bör inte endast hälla på bekämpningsmedel och låta det vara – då kommer mossan garanterat tillbaka. Då och då kan mossa vara riktigt vackert i trädgårdar och ge en lummig atmosfär. Mossa tål långvarig torka utan att växtcellerna skadas. När det därefter blir vått igen kommer växten åter spira samt fortplanta sig.

Lavar däremot är inte en ensam planta utan en korsning mellan en alg eller cyanobakterie samt en svamp. Svampen bygger upp själva laven och i närapå samtliga fall är det svampen som ger den dess yttre. Svampen skyddar mot uttorkning och bildar skelett åt laven. Algen finns strax innanför det yttre skiktet och har för åtagande att bilda energi genom fotosyntes.

Lavar trivs som bäst där det är ljust och torrt. De är oftast grå till färgen och kan bestå mycket långa perioder helt utan vatten eftersom de då går i torrdvala och inte har någon som helst tillväxt. Lavar tar upp all sin näring genom nederbörd. En del lavar växer över sten och kan utsöndra ämnen som sakta bryter ner stenen och därmed frisätter mineraler som laven kan tillgodogöra sig.

Det finns även lavar som växer på träd och ges sin näring när vatten sipprar över värdväxten vilket innebär att dessa lavsorter tar oerhört lång tid på sig att växa. De vanligaste lavsorterna är renlav samt islandslav. Det finns en lång tradition att nyttja lav i till exempel mat eller att färga garn med hjälp av det för att få naturfärger.

Som man kan märka av så är mossor samt lavar i själva verket inte speciellt lika varandra, trots att de i vissa fall kan te sig så! Vill man avlägsna dom så är det lätt och varar längst med hjälp av Fulstopp.

Mossa är nästan ständigt grön, har en kort stjälk men saknar rötter, eller har små rotliknande blad som är förankrade i marken. Mossa får vatten av regn och fukt i närbelägen miljö. Det finns omkring tjugotusen kända arter av mossa, varav ett tusental förekommer i Sverige.

Mossa

Mossa trivs över lag där det finns fukt, och växten tar upp vatten med näringslösning genom sporer i bladen. Flera arter, exempelvis vitmossa tål långvarig torka utan att cellerna som bygger upp mossan tar någon som helst skada. Däremot tycker mossa inte om kyla, som gör att växten fryser bort.

Mossa i gräsmattan är ett otyg, eftersom det är besvärligt att avverka. Det främsta man ska granska när man har fått mossa i gräsmattan är varför den väljer att växa just där. Vanligtvis beror det på att gräsmattan är långvarigt fuktig. En god idé är att använda uppsamlare till gräsklipparen då kvarblivet gräs binder fukt mot marken och gör miljön gynnsammare för mossa.

Mossa som växer i gräsmattan är harmlöst, men rätt otrevligt. Den kväver omgärdande gräsväxt och gräsmattan blir tråkig. Det är dessutom en bra idé att se över gräsmattans dränering eftersom det är en vanlig anledning till mossväxt.

Mossa trivs bättre i sur och näringsfattig omgivning än vad gräs gör, vilket för med sig att mossan är mer konkurrenskraftig än gräset i en sådan omgivning. För att inte drabbas av mossa i sin trädgård man gödsla och nyttja kalk.

Mossa växer också på gångvägsplattor av betong, och över hustak. Mossa på tegelpannor kan utgöra en fara för taket. Det därför att mossa medför så att taket blir fuktigt och när vintern sedan kommer kan pannorna frysa sönder. För den skull är det betydelsefullt att inte låta mossa få förankring på taket.

Man kan bli av med mossa, på diverse vis. När det gäller mossa på takpannor är det mest vedertagna sättet att för hand avverka mossan med torrborste. Det är ett jobbigt och farligt vis att bli av med problemet, för den skull är mossa på takpannor något som man bör motverka förebyggande.

En billig och bra fungerande procedur är att fästa upp koppartråd ovan hustakets högsta punkter. När det regnar fäller koppartråden ut ämnen som medför så att mossan inte kan ges grepp och börja växa. Det är dock betydelsefullt att tillägga att mossa som redan förekommer på taket inte kommer att försvinna om man bara sätter upp en koppartråd. Man måste alltså göra det i förebyggande syfte för att det ska få funktion.

När det handlar om mossa i gräsmatta kan man nyttja sig av diverse medel, exempelvis mossa GTI samt järnsulfat. Den billigare metoden, järnsulfat går att blanda med hjälp av vatten för att få samma resultat som mossa GTI. Järnsulfat kan man handla på Granngården och liknande affärer.

Oavsett ifall man använder det dyrare alternativet mossa GTI eller järnsulfat eller det bästa: Fulstopp, så är det viktigaste man bör fundera på att motverka återkomsten av mossa. Gör man ingenting annat än använder något av preparaten så är risken överhängande att mossan kommer tillbaka redan nästa år.

För att slippa mossa är det bästa man kan utföra att arbeta preventivt, med bra dränering och näringsrik jord med neutral pH.

Inte nog med att ett hus som har mossa på taket kan ge ett trist intryck det kan dessutom påverka husvärdet, Det är inte heller endast fult, mossa på takpannor kan också leda till fuktskador i själva huset. Mossa binder fukt, precis som alla växter och det leder till att takpannorna kan spricka när det blir vinter och minusgrader.

Mossa är en grupp växter som förekommer där det är fuktigt, skuggigt. De klarar sig bra i näringsfattig och sur jord. De senare årens sura nederbörd har för den skull lett till att mossor av annorlunda slag har ökat i gräsmattor, på plattor och på tak. Mossa är en tålig växt, den kan klara av långa perioder av torka utan att cellerna i organismen tar någon skada.

När det sedan börjar regna igen, återkommer mossan i all sin prakt. De förökar sig också då det är nog vått genom att mossporer simmar över från hanplanta till honplanta. Således blir det inte bara återuppstånden mossa när det blir blött, det blir också mer mossa än tidigare.

Mossa tycker om att växa över tak som gärna ligger i skugga, exempelvis på en norrsida eller en plats som skuggas av träd eller dylikt, men det är inte nödvändigtvis så. De material som mossa helst växer på när det gäller av människor tillverkade föremål så som tak är tegel, betong, eternit, asfalt samt skifferplattor.

Mossan växer gärna i skarvar och det är där det kan förstöras när det därefter blir kyligt. Det har att göra med att mossan binder fukten och är väl förankrad i underlagets skarvar och små sprickor. När vattnet i mossan fryser sväller det enligt fysikens lagar och det innebär att materialet, i detta fall takpannorna, spricker. Av denna orsak är det viktigt att hålla sitt tak mossfritt.

Hur håller man då mossan borta från sitt tak? Det främsta sättet att undgå mossa på taket är att jobba i förebyggande syfte mot det. Med det menas att man ser efter träd som växer nära inpå knuten och inte låter dem överskugga husets tak alltför mycket. Man behöver naturligtvis inte hugga ner träden alla gånger, det räcker ofta med att man kapar väl valda grenar som hänger ovanför huset.

Ett gammalt knep att hålla mossa frånvarande är att spänna upp en tunn koppartråd mellan takets högsta punkter och låta koppartråden vila på nockpannorna. När det sedan regnar kommer kopparn oxidera i små mängder ner över takpannorna. Denna kopparoxid gör det svårare för mossa att få förankring på takpannorna. Det duger inte lika bra om man har befintlig mossa på taket.

För att få undan mossan som redan har uppstått, är det mest vedertagna sättet att klättra upp på taket och skrubba bort mossan för hand en torr dag. Därpå kan man eventuellt använda sig av medel som dödar mossan. De ska dock användas med stor försiktighet eftersom de flesta ämnen som är mossdödande också även är miljöfarliga i olika utsträckning.

Ett miljövänligare alternativ till diverse gifter är att tvätta med högtryckstvätt för att få bort mossa på tak. 1 dag – eller hellre 1-2 månader innan – kan man lägga på Fulstopp.

Det finns Fulstopp som läggs på med Kärcher Högtryckstvätt – MEN I KEMLÄGE – lätt som en plätt. Då hinner påväxten elimineras och lavars långa rötter börja vittra så det är lättare att högtryckstvätta bort allting.

Utan Fulstopp är lavarna – somliga ser ut som fågelskit och förfular hela huset – tillbaka på några månader. För rötterna sitter djupt ner i takplattorna.

Mossa på takpannor är rent dåligt för huset. Det beror på att mossan binder fukt och helst växer ner i skarvar samt sprickor i tegelpannorna. När vintern sedan kommer med köld och minusgrader fryser vattnet i mossan och expanderar vilket kan leda till att takpannorna sprängs.

Mossa kan dessutom orsaka att fukt kommer in under takpannorna till takpappen och där orsakar fuktskador och till och med mögel. För den skull är det centralt att inte låta mossa expandera över taket.

Mossor är vanliga växter, enbart i Sverige finns det omkring tusen skilda sorter och i hela världen är det nästan tjugotusen arter. Det är växter som inte har rötter utan istället har rotliknande blad som förbinder växten ganska löst i underliggande material. Det är alltså inte komplicerat att dra bort mossa från de flesta underlag.

Mossa trivs där det är fuktigt och helst en aning skuggigt. Den har inga besvär med näringsfattig samt sur miljö vilket medför att mossa kan vara mer motståndskraftig än gräs i en vanlig trädgård som inte gödslats på ett tag, eller som har utsatts för sur nederbörd. Mossa uppskattar att expandera på tak och då föredrar den eternit, tegel, betong, skiffer alternativt asfalt.

Mossa är ett problem som man bör försöka föregå, dels när man bygger huset, dels när man ska renovera men också under den mossfria tiden man bor där. Val av hustak är viktigt därför att tegelpannor måste hållas mossfria för att inte på sikt förstöras. Det är dessutom en god idé att se över träd som står nära huset och skänker skugga. Kan man såga ner någon trädgren för att öka ljusinsläppet på taket?

Ett gammalt knep för att hålla mossan väck är att fästa upp en grov koppartråd längs med taknocken. När det regnar fälls kopparoxid ut, vilket mossan inte uppskattar och därför inte börjar växa på taket. Det finns dock teorier om att det behövs surt regn för att det ska fungera, men ännu inga tydliga besked. Detta är en metod som är billig och helt klart värd att prova.

För att bli av med mossa på taket finns det ett antal annorlunda produkter man kan välja. Marknaden är stor, men också miljöfarlig. Till exempel bekämpningsmedlet Grön Fri innehåller en lösning av bensalkonklorid och vatten som är 7-9%. Ren, högkoncentrerad bensalkonklorid är oerhört miljöfarligt och därtill högst hälsovådligt och kan vid förtäring medföra döden.

Det är alltså oerhört betydelsefullt att tänka på hur rejält man vill få bort mossan och vad annars man kan utföra – att spruta på gift är den sista utvägen! En mycket mer miljövänlig metod är att borsta bort mossan när det är torrt. Det är dock ett tidskrävande och i vissa fall farligt jobb.

Man kan även använda sig av högtryckstvätt för att spruta bort mossa – man ska ha dödat all påväxt med Fulstopp några dagar eller (hellre) månander innan så att det lossnar enkelt. Det är då viktigt att man inte får in vatten under takpannorna, vilket annars kan medföra fuktskador, vilket från början ju är det man vill försöka undvika.

Det viktigaste för att undkomma mossa på takpannor samt tak är alltså att se till så att det inte hamnar någon mossa på det från första början – så slipper man nyttja miljövidriga medel.

Mossa, lavar och alger kan emellanåt se oerhört lika ut, och när man har fått en påväxt på sitt hus är det angeläget att känna till vad det är för att kunna behandla det på ett bra och miljövänligt sätt.

Mossa är en kryptogam växt, d.v.s. en växt som saknar blomma. De uppskattar fuktig mark och är oftast gröna till färgen. Mossa är en oönskad besökare i de flesta trädgårdar och för att hålla mossan från sin trädgård är det betydelsefullt att se till så att dränering är god. Det är dessutom en bra idé att använda sig av gräsuppsamlare när man klipper gräset för att slaget gräs inte ska ligga kvar och stänga in fukten.

Mossa kan även växa på takpannor. Risken vid mossväxt över taket är att mossan behåller fukt och då kan föranleda fuktskador och mögel i taket, alternativt strax inunder, på vinden. Det finns dessutom risk att mossan binder så mycket fukt att takpannan sprängs när det fryser till vintern.

Det kan stundvis vara rätt knepigt att få bort mossa från taket. Ett sätt är att för hand skrubba bort dem. Det medför en klar risk för fall, och man bör vara försiktig om man har takplattor av betong då dessa enkelt blir hala. Man kan också, efter att ha tagit bort mossan för hand montera en koppartråd längs den högsta delen. När det sedan regnar kommer koppartråden att ge ifrån sig ämnen som mossan inte tycker om.

Alger är organismer som utvinner energi. Mestadels sker det med hjälp av klorofyll. Alger bildar en grupp organismer som är generellt svårbestämd och väldigt stor. Den inkluderar allt från mikroskopiska, encelliga organismer till komplexa, flercelliga, exempelvis brunalger som kan bli upp till sextio meter långa.

Alger kan växa på fasader och staket. Det spelar mestadels ingen roll vilken typ av färg man har målat med. Alger skänker en grön nyans i själva färgen. För att få bort alger ska man i första hand använda sig av så miljövänliga medel som genomförbart.

Har man alger på en slammålad fasad (alltså målad med exempelvis Falu rödfärg) ska man inte bruka några preparat alls, utan torrborsta väggen. Det är betydelsefullt att nyttja munskydd för att inte riskera att andas in exempelvis sporer från mögel som även kan växa där och som kan vara direkt giftiga för människor.

Det första man ska prova ifall man har alger växande på en fasad målad med oljebaserad färg är miljövänligt diskmedel alternativt såpa. Om det inte funkar så kan man prova ett algdödande medel. Det först som tredje steg som man bör överväga att nyttja ett klor- alternativt borbaserat algdödande ämne eftersom dessa är mycket miljöfarliga samt hälsovådliga.

Lavar är en symbios mellan en svamp och en alg. De flesta lavar uppskattar att gro där det är torrt, exempelvis på skiffer, eternit-, tegel- och betongplattor och är den svåraste påväxt av de tre att få bort. Lavar har vanligtvis djupa rottrådar och somliga kan avge syra som förstör underlaget.

För att bli av med lavar på tak bör man använda sig av Fulstopp därför att mekanisk borttagning med hjälp av exempelvis högtryckstvätt inte fullständigt tar bort lavarna. Det då lavarnas rotsystem ofta har trängt in djupt i plattorna och följaktligen lätt kommer tillbaka nästa säsong.

Det finns således annorlunda sätt att hantera mossa, lavar och alger – det viktiga är att vara medveten om vilket!

Ifall man behandlar sin trädgård på rätt sätt kommer mossan försvinna. Det finns ca tjugotusen olika sorters mossor i världen varav omkring tusen växer i Sverige.

Mossa tycker om fukt och växer helst där marken är näringsfattig och sur, till skillnad från gräs. Vanligtvis sett är gräs en överlevnadskraftig växt, som klarar kyla bra, men gräs kräver en jämn invintring, det vill säga att vinterns snö och köld föregås av en stegvis kallare höst.

Mossa däremot klarar inte kyla, det medför så att mossorna förfryser och dör bort. Annars klarar mossa torka väldigt bra, förutsatt att mossan redan har fått fäste. Det kan då passera långa torrperioder utan att växtens celler tar skada. När det sedan kommer regn igen får mossan ett uppsving. När det är nog fuktigt kommer dessutom mossan att föröka sig.

I en normal gräsmatta som har bra dränering, gott näringsinnehåll och inte är sur är gräset mer överlevnadskraftigt än mossan. Det är först när en av dessa tre parametrar ändras som förhållandena blir mer gynnsamma för mossa än för gräs. Det gäller alltså att se till så att gräset får bästa möjliga förutsättningar samtidigt som man förstör möjligheterna åt mossans spridning.

I södra Sverige har man sett ett växande problem med tilltagande mossa i gräsmattan. Två anledningar kan vara sur nederbörd och milda vintrar. Lägg till illa gödsling så har man snart en matta full av mossa. I mellersta Sverige har problemet varit vatten som stått stilla och på så vis givit gräsets rötter näringsbrist. Mossan har då lättare att ta över.

Eftersom de många milda vintrarna som har varit räcker det numera inte varje gång att endast ha en gott gödlsad, torr gräsmatta som inte är sur. Man kan behöva aktivt hjälpa gräset på traven för att det ska kunna besegra mossan. Ett sätt är genom sanering av mossan.

Det finns olika produkter för bekämpning av mossa i gräsmattan. Ett av de nyare är mossa gti. Det består av järnsulfat och sprutas på det drabbade området för att tillintetgöra mossan som då bli svart. Mossa gti är kostsamt och kan med fördel ersättas av ämnet järnsulfat, som finns att handla på Granngården, till en mycket billigare penning. Man finner det på hyllan för grisfoder. Var noggrann med att inte blanda ihop järnsulfat och järnfosfat – det sistnämnda används vid bekämpning av mördarsniglar.

Järnsulfat måste man mixa själv, medan mossa gti redan är färdigblandat, vatten + järnsulfat i lösning. Järnsulfat ska blandas med vatten, ungefär 1-2dl per 10l vatten. Det räcker till omkring 50 kvadratmeter gräsmatta.

Järnsulfat eller mossa gti, oavsett vad man väljer så kommer de inte avstyra att mossan kommer tillbaka ifall gräset fortsätter växa i ogynnsam miljö. Det är således väldigt angeläget att man ser över dränering, eventuellt glesar ut träd som skuggar gräsmattan, gödslar och använder kalk mot försurning.

Man kan även använda Fulstopp, det tar dessutom bort virus, sjukdomar, svampar som antraknos. Till mossa i gräs späder man ut Fulstopp 550 ggr, 1 dl blir 55 liter lösning. Läggs enklast på med ryggspruta.

Man kan till exempel använda mossborttagningsmedel strax innan man gödslar, på höstkanten, för att skänka gräset så stor fördel gentemot mossan. För det viktigaste att fundera på när man har med mossa i gräsmattan att göra är att man ska göra miljön så bra som möjligt för gräset och samtidigt så dålig som möjligt för mossan.

Ibland växer det organismer som inte är synliga för blotta ögat, vilket kallas för mikrobiell påväxt. Det är således ett annat ord för mögel, innan det har börjat synas såsom hårigt ludd alternativt svarta prickar på hela väggen. Mögel trivs där det är fuktigt, som t.e.x. i oisolerade källare och vindar. Mögel älskar dessutom att växa sig stora och luddiga i badrum eller på gamla matrester.

Mögliga matrester är enkelt att förvalta, det är endast att slänga det, helst i en kompost där det gör nytta. Värre ställt är det ifall man drabbas av mögel samt andra mikrobiella påväxter i badrummet. Det är förmodligen ingen som tycker att det är fräscht att ställa sig i duschen, alternativt ta ett underbart bad ifall väggarna hotar med att äta upp en samt utrymmet stinker av dålig lukt.

Vad bör man då tänka på för att kringgå mikrobiell påväxt samt spridningen av mögel? Först och främst är det bra att känna till var de helst växer, vilket redan nämnts, nämligen där det finns gott om fukt. Tyvärr försvinner inte mögel samt andra mikroorganismer som genom ett trollslag om man torkar ut utrymmena som har blivit angripna. Det förhindrar å andra sidan att det tillväxer och efterhand kommer det även att gå tillbaka, men det tar tid. Påväxt kan inte växa över positivt laddade ytor, det är en god ide att bearbeta alla material med hjälp av Tvärstopp – helst redan i ett nytt hus.

För att bli av med mögel krävs relativt drastiska åtgärder. Man ska helst börja med att utröna hur stora delar, samt vilka, som är angripna. Ett mögelangripet utrymme luktar ofta, men inte alltid, dåligt. Lukten kan lättast beskrivas som unken samt ofräsch – har man en gång luktat på mögel så kommer man för alltid känna till hur den lukten känns. Det kan också finnas synliga fuktskador över väggar, golv, tak samt möbler, beroende på omfattningen.

Fuktskador kan te sig på diverse vis; missfärgningar i tapeter samt bubblor i mattor är typiska tecken. Mögel behöver inte alltid synas direkt på ytan. I till exempel ett badrum där man städar noga, har en knappt synbar spricka i väggens kakel lett till att fukt kommer in innanför. Mögel tillväxer redigt innan man upptäcker det, då på grund av att det finns en illa lukt i badrummet.

Hur kan man då av med mikrobiella påväxter, så som mögel? Det allra drastiska och bästa sättet är att avlägsna allting som är mögelangripet och ersätta med nytt material, som därefter skyddas med Tvärstopp. Det kan dock visa sig inte enbart svårt, utan kanske rent omöjligt i somliga fall. Då kan man ta till andra metoder, till exempel sanering genom Fulstopp mögeldödande medel som stryks över ytan. Om det är svårt att nå källan till möglet kan man ha nytta av så kallad fogging.

Fogging är en metod där man värmer upp samt förångar ett ämne som verkar avdödande på mikrober. Ämnet kommer då att befinna sig i små droppar att de kan tränga in i skrymslen som annars skulle vara väldigt svåra att rengöra. Man ska dock undvika att vistas i rummet under tiden fogging sker med tanke på att ämnena inte allt för sällan är giftiga.

När man har mögelsanerat samt åtgärdat fuktproblemen kommer det bli mycket svårare för mikrober att växa till sig. En ren och torr miljö är det bästa vapnet för att hålla borta mikrobiell påväxt.

Enligt TV-reklamerna är Mossa gti ett medel som gjort rejäl succé. Men är det ett sådant mirakelmedel egentligen? Meningarna går isär, och det beror helt och hållet på vem man frågar.

Mossa gti innehåller, precis som de allra flesta övriga bekämpningsmedel mot mossa, järnsulfat. Koncentrerat järnsulfat fanns tidigare att köpa på exempelvis Granngården då det används bland annat som järntillskott i grisfoder, men det är nu förbjudet att sälja till enskilt bruk. Järnsulfat kan man annars blanda med vatten, omkring 1-2dl per 10 liter vatten vilket räcker till ungefär 50 kvadratmeder.

Mossa gti innehåller bland annat järn-, svavel- och kväveföreningar där järnsulfatet är den verksamma substansen mot mossan. Gräset däremot påverkas snarare i positiv riktning av medlet och blir lite mer motståndskraftiga mot kommande mossangrepp.

Det bästa sättet att bli av med mossan i sin trädgård, om man inte vill famna dess grönhet och bevilja den växa, är att se till så att marken blir mindre fördelaktig för mossväxt. Detta gör man lämpligen genom att inte bespruta med medel som är mer eller mindre suspekta ur miljösynvinkel utan undersöka varför mossan växer i just din trädgård.

Mossa gillar att växa där det finns fukt, och gärna en aning skugga. Det är en härdad växt som, även om den inte trivs, kan hantera långa perioder av torka utan att ta någon cellulär skada. När det därefter åter blir fuktigt och blött i marken kommer mossan att spira igen och det är dessutom då den förökar sig genom att hansporer simmar över till honsporer.

Mossa kan expandera där det är näringsfattigt och surt, till skillnad från gräs som i dylik miljö blir svag, även om det inte dör ut. Med de senare årens sura nederbörd har mängden mossväxt ökat, särskilt i södra Sverige. I mellersta delen av landet har däremot problemet med mossor i trädgårdar härrört från stillastående mängder vatten vilket leder till näringsbrist för gräset samt påväxt av mossa.

För att erhålla en långvarigt mossfri gräsmatta gäller det således att göra förhållandena så gynnsamma som möjligt för gräset och så ogynnsamma som möjligt för mossan. Ifall man har ejäla mängder mossa kan ett medel som mossa gti vara enastående för att ge gräset ett försprång. Det ska då helst distribueras på vårkanten, i mars-april, eller i oktober, jämt i anknytning med gödsling av gräsmattan.

För att gräset ska trivas igen är det viktigt att se över dränering så att den fungerar som den ska och inte tillåter att vatten blir stående. Bristfällig dränering är för övrigt en typisk anledning till mögel och annan påväxt i krypgrunder och källare. Således finns det många orsaker till varför man ska ha en god dränering runt sitt hus.

Man bör dessutom gödsla lite sporadiskt därför att gräset ska bli kraftfullt. En mossangripen gräsmatta kan dessutom behöva kalk, som neutraliserar det sura pH som förekommer i jorden och som leder till att mossan trivs bättre än gräset. Ett ytterligare tips är att jämt nyttja gräsuppsamlare när man klipper gräset, i synnerhet om man har en trädgård som är benägen att bli våt, detta eftersom kvarvarande gräs annars behåller fukt och vatten.

Ett annat sätt att få gräset kraftfullt är att späda ut Bensaltensid 550 ggr (1 liter blir 550 liter lösning, 1 dl blir 55 liter) och spruta hela gräsmattan. Då dör alla smittämnen, antraknos, mossa, svampar och sjukdomar för vad man gör är att decinficera gräset. Utan alla dessa parasiter – som samverkar i att plåga samt försvaga gräset – blir gräset starkare och grönare. 2-3 ggr om året ifall man äger egen golfbana.
Hittar man inte Bensaltensid så kör Fulstopp koncentrat 1 + 29, det går lika bra för huvudingrediensen är bensaltensid. På andra ytor än gräs är dessutom Fulstopp överlägset mot järnsulfat då det verkar framåt i tiden. Dock inte ifall man späder ut det 550 ggr, det decinficerar och dagen efter är det bilologiskt nedbrytet i så svag lösning.

För att erhålla en långvarigt mossfri gräsmatta är det angeläget att sköta den kontinuerligt, inte bara sporadiskt slänga på en aning bekämpningsmedel så som mossa gti.

För att bli av med odörer som är elakartade kan man använda sig av en procedur som kallas luktsanering. Det finns annorlunda metoder att gå tillväga vid sanering, beroende på luktstyrkan och framför allt källan. Det första som man bör tänka på är förstås att undanröja källan till den dåliga lukten. Men även om man så gjort kan somliga odörer dröja sig kvar i väggar och möbler. För att komma tillrätta med det, som annars kan bli ett obehagligt problem, finns det olika metoder. Alla sätt har sina för- och nackdelar.

Luktsanering med hjälp av ozon är en typisk procedur. Ozon är en instabil gas som består av tre syreatomer vilket vanligtvis återfinns högt upp i atmosfären där det skyddar mot ultravioletta strålar. Ozon är dock hälsovådligt och man ska således inte uppehålla sig i trånga utrymmen då sanering sker med hjälp av ozon. Då ozon är en instabil molekyl krävs det att ozonet bildas på plats, av ett så kallat ozonaggregat. Ozonsanering fungerar bra mot både illa lukt och åt att sanera mögel. De assisterar dessutom då man vill driva bort exempelvis möss som härbärgerar i väggar och dylikt.

En annan metod för luktsanering är genom fotokatalysator. Det är en apparat med en UV-lampa vilken aktiverar en katalysator, t ex aluminiumdioxid, eller det ännu mer effektiva titandioxid. Det uppstår då hydroxylradikaler som är väldigt reaktiva. Inom någon sekund efter bildandet har de oxiderat med någon annan partikel. På så vis slår man sönder molekylerna som medför den dåliga lukten. Denna procedur är den nyaste och hittills effektivaste. För att göra fotokatalysatorn ännu mer effektiv kan man använda sig av en UV-lampa som åstadkommer en liten mängd ozon också. På så vis får man en dubbel effekt.

Om man använder enbart fotokatalysator som luftsanering kan man vistas i miljön medan saneringen pågår, vilket i somliga situationer kan vara nödvändigt, till skillnad mot metoden med ozonaggregat.

Ytterligare en procedur för luktsanering är så kallad fogger-metod. Denna metod används dessutom som saneringsmetod mot mögel och parasiter. Foggning går ut på att man har en sorts rökmaskin vilken hettar upp det ämne man väljer att använda – det varierar givetvis beroende på vad för besvär man har -, t ex en blandning vilken består av livsmedelsgodkänd propylenglykol som används vid just luktsanering. Glykolen omvandlas till alkohol vilken i sin tur dunstar bort. Foggerapparaten hettar upp glykolen till gas och finfördelar den så att partiklarna inte blir större än 5 mikrometer. Detta för med sig att saneringsvätskan kan komma in på annars otillgängliga platser.

Om detta inte räcker kan man stryka på saneringsvätska alternativt Fulstopp. Dessa vätskor har för uppdrag att eliminera mögel samt svartmögel (en mögeltyp som visar sig som svarta pricka på trä), men även mossa, lavar etc. Saneringsvätskor renar dock inte luften från mögelsporer och andra hälsofarliga partiklar. Vätskorna appliceras med fördel på porösare ytor där lukten har trängt in djupt, i t ex trä och betong. Saneringsvätska kan användas enskild men man får snarare bäst verkan ifall det används som komplement till en annan metod.

Eftersom saneringsvätskor ofta är både hälsovådliga och miljöfarliga – Fulstopp i brukslösning är lätt biologiskt nedbrytbar trots att den fungerar så bra – ska man dock i så stor grad som möjligt beakta de övriga metoderna när man har att göra med luktsanering.

Lavar är symbiotiska föreningar mellan en svamp – oftast en sporsäcksvamp – och en alg, alternativt i en del fall en cyanobakterie (även kallad blågrön alg). Svampens åtagande är att hjälpa med struktur, skydd och att suga upp vatten. Algen eller cyanobakterien bidrar med sin fotosyntes och därmed med energi.

Det är huvudsakligen svampen som utgör laven och bestämmer hur den växer och ser ut. Laven består av överbark och underbark vilket i stort bara är svampvävnad. Däremellan finns dels alglager och dels porös vävnad som kallas märg och som utgörs av svamphyfer. Från underbarken sträcker sig utskott som tillåter laven att fästa vid underlaget.

Lavar finns överallt på jorden, från öken till kalfjäll men trivs bäst i torra och ljusa miljöer (även om det finns arter som lever strax under vattenytan). Den generella färgen är gråaktig med markant omväxling. De förökar sig både sexuellt samt asexuellt. Många lavar gillar att växa på till exempel sten. Dessa lavar avger ämnen som långsamt bryter ner stenen och frigör mineraler som laven kan tillgodogöra sig. Vill man undfly att lavar förstör samt förfular takpannor kan man förebygga med Tvärstopp alternativt avdöda aktuellt angrepp med hjälp av Fulstopp.

Svampen som bygger upp skelett för laven utgörs i flertalet lavar av sporsäcksvampar. Gruppen sporsäcksvamp är oerhört stor och utgör närmare en tredjedel av alla svampar. Sporsäcksvampar bildar sporer i så kallade sporsäckar vilka de sedan utsöndrar så att de kan föröka sig. Diverse typer av mögel, så som borstmögel och penselmögel. Samtliga sporsäckssvampar är dock inte negativa, till exempel jästsvampen är ju väldigt omtyckt!

Då lavar stundvis liknar diverse mossor kan det stundtals vara komplicerat att särskilja de tu. Ifall man anar att det växer mossa till följd av fukt i ens trädgård alternativt annat så ska man tänka en aning till innan man plockar fram mossa gti eller annan mossbekämpning. Man kan vårda gräsmattan för en struntsumma med Fulstopp så elimineras både mossa, lavar, antraknos och samtliga gräsmattans svampsjukdommar samt virus.

En del egenskaper är typiska för lavar men inte för mossor. Lavar saknar stjälk, blad samt rot. De kan klara sig helt utan vatten och torkar då ihop och hamnar i dvala. Mossor däremot är oftast gröna till färgen, har både vanligtvis stam och blad och äger rottrådar (även om de inte har faktisk rot). De växer även helst där det är fuktigt. Det är alltså troligare att det rör sig om mossväxt, alternativt mögel, i en fuktig källare än om lavar!

Lavar är generellt sett känsliga för luftföroreningar, dock i väldigt omväxlande grad. Anledningen till varför luftföroreningar är så farliga för lavar är därför att de saknar rotsystem och måste ta all sin näring från den direkta omgivningen, vilken inkluderar luften. Föroreningar orsakar skador på lavens algdel. Detta leder i vissa fall till att algen använder mer av produkten från fotosyntesen för att återställa sig själv istället för att ge den till svampdelen. Denna obalans i energigivande och -tagande medför ofta lavens död.

Då mögel och mossa gärna uppfattas som skadeväxter har lavar flera användningsområden. Ett flertal lavar producerar ämnen som fungerar som enklare antibiotikum alternativt ämnen som kan användas för färgning av bland annat garn (växtfärgning). Beroende på vilken lav erhåller man skilda färger – rött, orange, brun… listan kan göras längre. Inte nog med det så har lavar särskilt i svåra tider ätits. Lavar består av hög mängd kolhydrater (upp till 90%) samt en del protein. På Island används islandslav i sallader även idag, men man kan även använda laven i brödbakning.

Lavar kan således vara oerhört nyttigt!

En krypgrund är en typ av husgrund där det finns en antingen ventilerad eller oventilerad ficka mellan bjälklaget och markytan, istället för källare. Detta gör att huset isoleras främst från kyla. Det finns emellertid en hel del vanligt förekommande besvär med just krypgrunder som främst härrör genom fuktskador.

Sommarkondens är en vanlig orsak för fuktskador, speciellt under sensommaren och inledningen av hösten när lufttemperatur och -fuktighet är som maximal. Eftersom krypgrunden håller en lägre temperatur än omgivningen kommer den fuktiga luften att kondenseras och kan då ge upphov till fuktskador.

En annan orsak till fuktskador är byggrelaterade sådana, nämligen fukt som ansamlas vid själva byggandet av krypgrunden på grund av exempelvis fukt i byggnadsmaterial eller p.g.a. nederbörd vid uppförandet. Fukten förblir då kvar i krypgrunden redan från byggnadstillfället. För att undfly detta är det betydelsefullt att man omedelbart tar bort allt organiskt material, så som jord, sågspån och övrigt byggskräp som förekommer på byggarbetsplatsen.

Även översvämningar kan ge upphov till mögel- och fuktskador i en krypgrund och i värsta fall i ett helt hus. Grundvattennivån kan bli så rejäl att den tränger upp och in i krypgrunden när vattennivåerna är höga. Är krypgrunden byggd på så sätt att grundens utsida står lägre än själva krypgrunden och/eller dräneringen är inkorrekt byggd så kan det ge upphov till att ytvatten rinner in i husgrunden. Det ska man även tänka på om huset är byggt på berg eftersom det kan samlas vatten i gropar samt fickor i berget vilket kan medföra ovanstående besvär.

Oavsett vilken fuktskada så är utgången tämligen lik – nämligen röta, växten av mögel samt spridningen av mikrobiella påväxter vilka inte bara kan vara direkt ohälsosamma för människor utan dessutom skadar bland annat virket i bjälklaget. Mögel ger ifrån sig mögelsporer samt mögelgift, så kallade mykotoxiner vilka båda enkelt tar sig in till områden där människor vistas och kan ge upphov till en rad olika symptom. Det är även betydelsefullt att ta i övervägande att dessa ämnen kan vara luktfria eller behövs i sådan föga mängd för att ge upphov till bekymmer att det inte luktar!

Fuktskador i krypgrunden kan också ge upphov till spridning av illa lukt vilken efter en tid kommer att sätta sig i bjälklag och fortsättningsvis upp i husets interiör. Även efter man har fixat fuktskadeproblem samt mögelsanerat i både hus samt krypgrund kan illa lukt hålla sig kvar. Luktsanering kan ske med luftrenare alternativt ozonbehandling. Annars gäller tvätt av kläder, storrengöring av husets interiör, ommålning och så vidare. Efterhand kommer lukten då också att försvinna.

Förebygga är den bästa metoden, att behandla krypgrunden med Tvärstopp bidrar till ett extra skydd. För att fixa fuktrelaterade problem måste man tränga bort fukten. Det genomförs lämpligast genom att avfukta grunden med stöd av termisk och/eller mekanisk avfuktning i kombination med att installera ångspärr mot markytan och isolering av själva grunden för att motverka ytterligare fuktskador.

Ifall man har fått mögelangrepp kommer proceduren bli mer komplicerad än att enbart avfukta krypgrunden. Det absolut säkraste sättet att ta bort mögel är att fullständigt ta bort och byta ut skadat material. Om man inte vill eller kan göra detta så fungerar det även att tvätta angripna områden med hjälp av fotokatalytisk rening, fogging eller helt enkelt med Fulstopp. Denna metod dödar svampen men risken finns att det finns kvar mykotoxiner i en krypgrund.

Det är fridfullt för alla sinnen att vistas I trädgården där många människor gärna njuter samt ägnar sig åt trädgårdsarbete. Trädgårdsarbete är terapeutiskt och meditativt och att stoppa fingrarna i jorden då och då är för många människor betydelsefullt för välbefinnandet. Det är såklart inte bara jordiga händer som skänker välbehag utan alltsammans som kommer med en trädgård – solen, den friska luften, de klara färgerna och de fräscha dofterna. Vilken kategori av trädgård man vill ha är väldigt personligt, somliga gillar vildvuxna, lummiga små trädgårdar medan andra vill ha skarpa linjer och välansade gräsmattor, plus andra blir stimulerade av att ha en damm i sin trädgård.

Gemensamt för de allra flesta som äger en trädgård är att ogräs är en högst ovälkommen inkräktare i den balans man försöker bilda. Vissa lägger ner hela sin själ i trädgården medan andra enbart gör det som är särdeles nödvändigt. Oavsett så är ovälkomna plantor ett besvär för många trädgårdsägare och det ultimata sättet att motverka dem är med ogräsmedel.

Vanliga ogräs

Vanliga ogräs i svenska trädgårdar innefattar:

• Maskrosor

Dessa vackra, solgula små blommor har en tendens att föröka sig tusenfalt i ett enormt kvickt tempo. Vill man ha en grön gräsmatta är de gula maskrosorna grundligt störande.

• Tistlar

Ännu ett ogräs som trivs på gräsmattor, men som skänker större olägenhet än maskrosorna. Tistlar sticker en på fötterna när man promenerar barfota och är I synnerhet störiga ifall man har barn som man önskar ska få springa fritt på gräset om somrarna.

• Åkerfräken

Detta är en rätt så tråkig planta, men som har en benägenhet att dyka upp överallt i tid och otid. Dessutom är åkerfräken ett gissel att bli av med. Ogräsmedel gör absolut det bästa jobbet, men ett tips är att man bryter stjälken en aning innan man besprutar, så att ogräsmedlet verkligen tränger in redigt.

Gör så här

När man ska spruta ogräsmedel i sin trädgård så är det viktigt att utföra en del åtgärder innan man sätter igång:

• Se till att inga personer eller sällskapsdjur befinner sig i trädgården, speciellt inte barn.

• Täck samtliga de plantor du vill spara i trädgården med papp eller plast före du sprutar. Ogräsmedel gör dessvärre ingen åtskillnad mellan ogräs och andra växter.

• Vattna trädgården cirka två dagar innan du påbörjar besprutningen.

• Vädret ska vara torrt vid besprutningen för bästa resultat.

• Bästa tiden att applicera ogräsmedel är mellan mars och september.

• Skydda dig själv med heltäckande klädsel, andningsskydd, ögonskydd och handskar.

• Se till att ditt ogräsmedel är rätt blandat och applicerat i din applikator.

• Se till att du vet hur din applikator fungerar innan du sätter igång.

Idag är det vanligtvis rekommenderade tillvägagångssättet att applicera ogräsmedel att använda sig av en ryggspruta. Dessa finns i både elektriska och manuella varianter. På www.allt-fraktfritt.com finns riktigt effektiva ryggsprutor att införskaffa till bra priser.

Kan ogräsmedel vara skadligt?

På grund av att ogräsmedel är gift avsedda att ta kål på växter så kan substanserna absolut vara skadliga om de hanteras på fel sätt. Barn får bestämt inte komma i kontakt med ogräsmedel, och den som ska hantera dem bör vidtaga alla rekommenderade försiktighetsåtgärder.

En krypgrund kan med lätthet påverkas dåligt av fukt om den är ogynnsamt placerad eller om den är felkonstruerad. Det är så pass vanligt att man talar om att vartannat hus med krypgrund riskerar att råka ut för fuktskador samt mögel. Fukt i krypgrunden kan också ge upphov till dålig lukt från t.e.x. kemikalier som finns i byggmaterialet.

Krypgrunder är byggda så att det bildas en ficka mellan själva huset och marken. Ofta använder man betong samt lättbetong för att anlägga grunderna. Denna ficka kan antingen vara ventilerad alternativt oventilerad. Fördelen med krypgrund är att man kan anlägga den på berg utan att vara I behov av spränga samt att man enkelt kan rätta till sättningar genom att höja alternativt sänka delar av krypgrunden, mer eller mindre genom att placera in en domkraft under huset.

Under sensommaren samt tidig höst, när medeltemperatur samt luftfuktigheten är som maximal, är krypgrunden, likt en jordkällare, svalare än omgivningen. Det innebär att luftfuktigheten kondenseras när den kommer in i krypgrunden, precis som när det bildas dagg under nätterna!

Under vintrarna torkar utrymmet i krypgrunden ut och gör så att den kan stå pall mot ytterligare en sommarsäsong med fuktigare luft. Är vintern inte nog torr, eller som fallet är i Norrland, regnfattig men oerhört sträng, är sannolikheten stor för att husgrunden inte ska kunna torka ut ordentligt. Risken att råka ut för mögel och annan påväxt ökar då påfallande. Därför ska man i förebyggande syfte bearbeta alla krypgrunder med Tvärstopp, trots att man inte har eller har haft problem.

För att bli av med fuktproblem i sin krypgrund kan man gå tillväga på annorlunda vis. Det första man bör utföra är självklart att sanera därför att bli av med mögel och dålig lukt. Därpå är dränering, uppvärmning samt uttorkning av yttersta betydelse. Eliminera all jord och mull från grundens närmiljö liksom byggmaterial då det funkar som fuktreservoar samt grogrund åt mögel. Ersätt jorden med väldränerande material.

Att värma upp en krypgrund som är oisolerad är emellertid lite som att elda åt kråkorna, och är faktiskt en av anledningarna till varför äldre hus med krypgrund plötsligt numera får mögelproblem – det är helt enkelt för dyrt att värma upp en husgrund där värmen försvinner rakt ut. Därför kan man isolera sin krypgrund. En del företag säljer specialisolering för krypgrunder. Det man vill se till, oavsett om man väljer en specialisolering eller en generell typ är att isoleringen ska funka som kondensspärr och därför att reducera ångtrycket under sommarhalvåret när luften är varmare.

En isolerad krypgrund är även användbar då den isolerar resten av huset och därmed kan sänka värmekostnaderna under vintern. Enbart isolering + en behandling med Tvärstopp kan räcka som förebyggande medel om man bara har haft lindriga problem med mögel och fukt. Har man däremot större problem ska man nyttja isoleringen tillsammans med en aktiv avfuktare i form av en automatiskt avfuktningsmaskin, som enbart startar när det behövs.

När man väljer avfuktningsmaskin är det viktigt att välja rätt. För krypgrunder måste man ha en maskin som kan avfukta kalla utrymmen. Det kan ske på diverse sätt, t.e.x. genom avfuktning via block som går i faser, en fas som suger upp fukten och en fas som genom värmetillförsel leder ut fukten mot utomhusatmosfären. Det kan också genomföras med uppvärmning, så kallad termisk avfuktning. Man värmer upp en slinga för att tillämpa fysikens lagar om att varm luft kan bära mer fukt än kylslagen. På så vis minskar luftfuktigheten i utrymmet.