Mögel i krypgrund drabbar ofta en krypgrund som har blivit inbyggd. Krypgrund är en procedur att anlägga fundament på lite mer oåtkomlig mark, så som bergsgrund och gör det genomförbart att bygga ett hus utan att spränga i berget. Man kan kort säga att en krypgrund är att bygga ett hus på bjälklag samt korta pålar som åstadkommer att det blir en luftgenomströmning under huset.

Flera har dock valt att bygga in sin krypgrund av olika anledningar, en av de vanligare är därför att isolera huset underifrån, ty det bli onekligen kallare att ha en krypgrund och därmed högre uppvärmningskostnader än om man har en välisolerad grund, också med källare. Om det görs på rätt vis, i rätt miljö kommer det inte resultera i några problem.

Risken när man klär in en krypgrund är att det blir för tätt och för den skull för bristfällig ventilation inuti grunden, och att man missar att uträtta tillräckligt välbyggd dränering kring huset, varpå det kan komma ner fukt i krypgrunden. Fukt är den vanligaste orsaken till husmögel, svartmögel samt annan mikrobiell påväxt.

Mögel som växer i grunden kanske inte verkar så riskfyllt, men dels är det tätt förknippat med fukt och ofta fuktskador vilket kan ge sig på huset. Dels kan möglet rentav spridas genom porösa material upp i huset.

Mögel ger ifrån sig mögelsporer, mykotoxiner och lättflyktiga organiska gaser. De är de sistnämnda som leder till dålig lukt. Ett mögelangripet utrymme luktar vanligtvis unket och gammalt. Sporerna och mykotoxinet kan uppehålla sig länge i ett hus och kan vålla bland annat irritation i luftvägarna och en rad övriga symptom som alla beror på hur mottaglig personen är och vilket sorts mögel det rör sig om.

Mögel kan vara mycket hälsovådligt, speciellt för personer som har nedsatt immunförsvar. Det finns studier som visar på att mögel kan orsaka sömnighet till följd av bristfällig nattsömn som är ett resultat av irriterade luftvägar med mera. Har krypgrunden, samt huset blivit angripet av mögel är det alltså ingenting man enbart ska låta vara.

Mögel försvinner inte av sig självt. Man tvingas ingripa för att dels få bort möglet, dels avstyra att få tillbaka det. Har man drabbats av mögel i krypgrunden kan det vara komplicerat att riva upp det och byta ut det med nytt material; annars är den här metoden den absolut ultimata.

Ifall mögelangreppet har gått så långt att det inte är möjligt att bo kvar i huset innan det har genomförts en mögelsanering, så kan man ansöka om statlig finansiell bistånd för att renovera de mögelskadade delarna.

Har möglet ännu inte spridit sig från krypgrunden bör man se till att avfukta grunden, både passivt genom lufttillförsel samt uppvärmning och aktivt med stöd av en avfuktare. Det finns en hel uppsjö olika avfuktare, beroende på avfuktningsmetod och ställe för användning.

Man kan även använda sig av en procedur som kallas för fogging, särskilt om möglet har fått förankring i en inbyggd grund med bristfällig ventilation. Man tar då hjälp av den dåliga ventilationen för att få det mögeldödande medlet att bli kvar i utrymmet. Fogging innebär nämligen att man värmer upp ett mögeldödande medel så att det blir till ånga. Denna ånga kommer därefter att kunna ta sig in på svårtillgängliga ställen och dödar då möglet.

Ifall man både torkar ut samt eliminerar svampen så blir det svårare att få tillbaka mögel i sin krypgrund. Man skyddar också i åratal framåt med Tvärstopp eller Fulstopp, spruta på och låt torka.

Mögel i badrum är ett vanligt bekymmer. Det har att göra med att badrum är en av de absolut bästa platserna för mögel samt övrig mikrobiell påväxt att leva och växa sig stora. I ett vanligt badrum finns det ofta gott om skrymslen och vrår, mellan fogarna, under badkaret, i duschens hörn. Listan kan bli lång.

Badrum är därtill vanligtvis varma och fuktiga, då de används just till att njuta av varma duschar och bad. Mögel trivs utomordentlig i en miljö där det finns fukt. Sist men inte minst finns det även gott om mat för möglet i ett typiskt badrum, nämligen gamla tvålrester och hudavlagringar som fastnat i de ovan nämnda skrymslena och vrårna.

Ofta uppträder mögel till en början som en illa lukt. Det luktar unket och motbjudande. Det kan uppstå innan möglet rentav blir synligen ordentligt upptäckbart. Den dåliga lukten utgörs av lättflyktiga organiska gaser som mögelsvampen släpper ifrån sig.

Ifall en miljö är fuktig under en längre tid kommer möglet få lättare att tillväxa. Det kan hända ifall man har ett undermåligt ventilerat badrum och inte har för vana att öppna fönster och dörrar och vädra efter att man har tagit en dusch eller ett bad. Imma och fukt blir då kvar och försvinner långsamt.

Ifall man därtill har små sprickor – de behöver inte ens vara synliga för blotta ögat – i badrummets kakel alternativt fogar så kan det leda till att fukt och mögel kryper in innanför kaklet. Det behöver då inte synas det minsta lilla på väggen och man kan rengöra hur mycket man vill, för när man väl tar undan kaklet kommer det vara en fullständig koloni mögel där innanför.

Hur ska man då få bukt på sitt mögelproblem i badrummet? Det första man ska göra är att ta reda på var möglet finns. Om man misstänker att man har fått mögel i sitt hus så kan man ta hjälp av en mögeltekniker som har en tränad mögelhund. Denna hund är specialiserad på att reagera samt markera på lukt som kommer från mögel.

För att bli kvitt möglet och framför allt mögelsporer som kan vara direkt hälsovådliga så rekommenderas det att man tar bort allt befintligt angripet material och ersätter det. Det är då viktigt att man inte lämnar kvar byggmaterial där det blir fuktigt då det i sig minsann inte är helt sällan förekommande anledning till mögel.

Om man inte kan eller vill avlägsna det angripna materialet kan det räcka med att man rengör med mögeldödande medel. Är det inte mycket mögel, utan bara några svart prickar i fogarna kan man använda sig av tvättmedel, diskmedel alternativt något annat rengöringsmedel för att få bort möglet. Därefter tar man och torkar av kaklet med hjälp av ättika. Dessa metoder tar dock endast död på mögelsvampen, det tar inte bort de hälsofarliga sporerna. Stundtals är dessutom fläckarna oerhört besvärliga att få bort.

Oavsett om man har mycket eller en aning mögel i sitt badrum när man blir varse om det är det angeläget att se över orsakerna och undanröja risken för att drabbas av mögel igen. Det ska finnas bra ventilation i badrummet. Det måste även vara fräscht och städas frekvent, i alla skrymslen och vrår så att möglet inte kan ges fäste igen. Man lägger på Tvärstopp alternativt Fulstopp som skyddar framåt i tiden. Det gäller således att hålla det fräscht samt torrt för att slippa mögel i badrum.

Mögel i husvagn är ett problem som kan förstöra semestern helt och hållet. Det är också en ganska vanlig företeelse. Husvagnar används i regel under en ganska kort period varje år, resten av året står de magasinerade. Det är när husvagnen står oanvänd som risken för mögel samt annan mikrobiell påväxt är påtaglig. Därför bör alla husvagnar behandlas med Tvärstopp eller Fulstopp innan det blir påväxt.

Även om husvagnar är konstruerade för att befinna sig utomhus och stå emot vind och regn är det en god idé att förvara den inne när man inte använder den. Detta för att förebygga eventuella fukt och mögel och inte nöta husvagnen i onödan.

Man kan enkelt säga att mögel kräver fyra saker för att växa till. Den främsta är fukt, ju fuktigare, desto bättre för möglet. En annan viktig komponent är temperaturen vilken i regel ska vara mellan 0 och 40 grader, med den bästa tillväxttemperaturen på 20-25 grader celsius, alltså strax ovan rumstemperatur.

Mögel behöver också näring vanligtvis i form av organiskt material, men kan även växa till på oorganiskt material så som kakel samt betong om det är belagt med smuts. Den fjärde viktiga komponenten är tid. Ju bättre levnadsförhållanden desto kortare tid ges möglet att växa sig stort och luddigt.

Mögel ger ifrån sig mögelgift (så kallade mykotoxiner), mögelsporer och lättflyktiga organiska gaser (som kallas MVOC – microbial volatile organic compound). Mykotoxinerna kan vara hälsovådliga och leda till nästäppa, astma, hudirritation, extrem trötthet, huvudvärk, hosta men även mycket värre tillstånd vilka kan ha dödande utgång (exempelvis aspergillosis).

Mögel kan föra med sig dålig lukt. Det är de lättflyktiga gaserna – MVOC. Det är inte varje gång möglet luktar så starkt att en mänsklig näsa kan uppleva den. Man bör också vara medveten om att människans luktorgan trubbas av i närheten av en lukt, och efter 10-15 sekunder har man slutat uppleva lukten.

Om man har fått mögel i sin husvagn kan man använda sig av en luftrenare för att bli av med möglet. Detta sätt tar inte bort mykotoxiner eller mögelsporer, men det håller möglet och den dåliga lukten på avstånd. Det finns mängder av diverse luftrenare samt avfuktare, beroende på användningsområde.

Är husvagnen så illa mögelangripen så att inte luftrenare alternativt avfuktare hjälper är det tyvärr kanske dags att se sig om efter en annan semestermetod, eftersom det då är direkt farligt att uppehålla sig i husvagnen. Förhoppningsvis ska det inte hinna skrida så långt.

För att inte drabbas av mögel i sin husvagn kan man, utöver att förvara den på ett torrt och välventilerat ställe, även utföra en del andra saker för att motverka både dålig lukt samt påväxt.

En god sak är att ta ur samtliga löstagbara dynor och andra textilier och lagra dem inne. På så sätt undviker man inte bara att fukt kan fästa i textilierna och mögel tillväxa utan man förhindrar också att stora delar av interiören drabbas av instängd lukt, något som annars är vanligt, men ofarligt, i just husvagnar.

Det är också en bra idé att städa husvagnen grundligt innan man ställer in den. Ifall man har husvagnen på en sådan plats att den likväl riskerar att bli fuktig inuti, kan man använda sig av en timer-inställd avfuktare. Det kan dessutom vara något att tänka på när man använder husvagnen, med tanke på att det då ofta är många personer som lever på en oerhört liten yta, vilket kan leda till illa lukt, fukt och i flera led även mögel.

Det är några tips för att ta hand om och på så sätt kringgå mögel i husvagn.

Mögelskador i hus är nära förknippat med fukt. Fukt är nämligen den vanligaste anledningen till inte bara mögel utan skador i allmänhet i hus. Eftersom mögel vanligtvis beror på fukt är det alltså centralt att man åtgärdar själva grundproblemet med fukten.

Fukt och mögel har i växande uträckning börjat drabba hus i Sverige och det är framför allt hus byggda på och efter sextiotalet som ligger i farozonen. Det har sin grund i att massor hus är undermåligt byggda eller har blivit renoverade och att man då har tilläggsisolerat. Det är viktigt att fundera på när man ska renovera att man inte isolerar så bra så att ventilationen får stå tillbaka.

Ett hus som är undermåligt ventilerat löper påtaglig risk att drabbas av fukt och mögelskador. Dålig ventilation är dock inte den enda anledningen till fukt och mögel. Det kan röra sig om läckande ledningar samt rör, översvämningar i källare eller nederbörd. Det är en del sätt som i befintliga hus kan medföra fruktade mögelangrepp.

När man bygger hus eller renoverar så är det angeläget att man inte lämnar byggnadsmaterial i till exempel grunden eller på platser där de kan suga åt sig fukt och vara en grogrund för mögel och annan mikrobiell påväxt. Det är även viktigt att byggnadskonstruktioner som kräver vatten, så som betong och cement, får torka rejält innan man lägger på golvmattor.

Mögel är hälsovådligt och kan ge upphov till en rad skilda symptom så som utmattning, snuva, hosta, huvudvärk, hudirritationer och så vidare. Det kan även bidra till allvarliga sjukdomar så som aspergillosis som kan vara livshotande för framförallt människor som har försvagat immunförsvar.

Mögel kan också orsaka fula märken på bland annat väggar, golv och tak. Till exempel vissa svartmögel ge svarta prickar på kakel samt kakelfogar. Dessa fläckar är mycket svåra att ta bort även om de inte jämt förstör själva materialet.

Ifall man har den minsta föraning om mögel så ska man undersöka orsaken och spridningen. Mögel kan man misstänka om man är sjuk i förkylningar mycket, ifall man känner en illa lukt i huset eller att det kanske finns mögel- och fuktfläckar i något utrymme. Vid en ordentlig utredning kan man ta hjälp av mögeltekniker som använder mögelhund för att lokalisera upp var möglet finns.

Vid mindre angrepp på oorganiska ytor så som kakel i badrum kan man använda sig av en blandning av vatten samt bikarbonat eller vinäger (fast inte bägge samtidigt) för att på ett miljövänligt sätt kunna döda av mögelsvampen. Att bruka klorin är onödigt med tanke på att effekten inte är bättre än med hjälp av ovan nämnd metod men miljöåverkan är betydligt större.

Vid kraftigare mögelangrepp kan man ta hjälp av avfuktare, luftrenare och/eller foggingmetod. Fogging innebär att man i en särskild apparat värmer upp mögelavdödande medel till kokpunkt varpå det förångas. Denna ånga kan ta sig in i annars svåråtkomliga utrymmen och verka jämnt i ett rum. Nackdelen är att man inte kan vistas i rummet när foggingen sker, då medlen man nyttjar även är farliga för människor.

Vid riktigt rejält mögelangrepp, då man inte kan vistas i byggnaden förrän det har blivit åtgärdat kan man erhålla statligt ekonomiskt stöd. I dessa fall ska man riva ut allt material med mögelskador och ersätta det för att fullständigt få bort inte endast svampen utan också mögelsporerna. Allt nytt material skyddas med Fulstopp.

Det är på många olika sätt som mossor och lavar skiljer sig trots att de är påfallande lika varandra. Båda kan växa över sten och saknar rotsystem och tar upp vatten från sina bladliknande utskott. Där tar även likheterna slut.

Mossa trivs på platser med stora mängder fukt och gärna skugga, så att fukten stannar kvar. Mossor är oftast gröna i färgen och suger upp vatten samt näringsämnen med stöd av porer i sina bladliknande utskott eftersom de inte har adekvat rotsystem för denna uppgift. Istället kan vissa mossor använda rotliknande utskott som förbinder växten med underlaget.

Mossa växer i marker som är fattiga på näring, sura samt blöta, till exempel illa skötta trädgårdar. Mossa är under normala förhållanden – med bra dränering, bra pH-värde och redigt gödslat – inte lika motståndskraftigt som vanligt gräs, men då förhållandena ändras tar mossan över och brer ut sig.

Mossa kan i regel klara av att bli uttorkade under längre perioder, och då det återigen blir vått och fuktigt så kommer mossan att föröka samt sprida sig. Mossa trivs även att växa på material så som asfalt, betong, eternit, tegel samt skiffer, vilket innebär att de kan kom igång och växa på taket.

Det är viktigt att man håller efter sitt hustak för att mossa inte ska kom igång och växa på det då det leder till att fukt hålls kvar på taket och i minimala materialsprickor. När vintern och kylan sedan kommer, kan det resultera i att takpannorna går sönder och man får fuktskador och mögel på vinden samt resten av huset. De vanligaste mossarterna är husmossa samt väggmossa.

Lavar å andra sidan, växer helst på torra och soliga ställen. De är en symbios av en svamp och en alg. Svampen har till uppgift att uppgå till stomme samt skydd åt algen samt att ta upp näring samt vatten. Algen bildar i gengäld energi genom fotosyntes från den upptagna näringen. Vanligtvis är lavar grå till färgen, men många andra färger finns.

Lavar saknar stam, rotsystem samt blad och tar upp vatten och näring ovanifrån och de är väldigt känsliga för luftföroreningar. Lavar har inga bekymmer att klara sig totalt utan vatten utan sjunker ned i så kallad torrdvala där ingen tillväxt sker. De vanligaste arterna av lavar är islandslav och renlav. Islandslav har en lång tradition i olika maträtter, bland annat sallader.

Lavar föredrar att växa på kala ytor, så som sten, trä, bark och jord, men de kan även förekomma ihop med örter samt mossor. En del lavar växer på trädstammar och får då sin näring genom vatten som sipprar över växten. Det medför en långsam tillväxt för laven.

Andra lavar växer över stenar och utsöndrar då diverse syror som sakta löser upp stenen och utsöndrar diverse mineralämnen som laven kan ta upp. Artindelning när det gäller lavar är stundtals komplicerad, eftersom det egentligen rör sig om två arter – en svamp och en alg, men växtsättet och utseendet ger laven sitt namn och det är främst svampen som avgör på vilket sätt laven växer och hur den ser ut.

Mossor och lavar är alltså ganska vitt skiljda, när man tittar lite närmre på det! Vill man få bort mossor och lavar är det enklats med Fulstopp – spruta på och regna av.

Det är inte bara hus som varit mögelfria i åratal som plötsligt kan drabbas utan även nybyggda hus. Fenomenet brukar kallas för ”sjuka hus” och har mestadels sin förklaring i att huset har blivit felaktigt byggt eller renoverat vilket har lett till en invasion av husmögel samt annan mikrobiell påväxt.

Äldre hus, helst byggda innan sjuttiotalet var inte lika välisolerade som de är nu. De värmdes även ofta upp av oljepanna. Det är en kostsam och energislösande procedur att värma upp sitt hus på. Flera har då valt att ändra värmekälla till andra lösningar som är mer miljövänliga samt billiga. Man har även valt att tilläggsisolera.

Här kommer problemet. Ett oisolerat hus som värmts upp från en punkt – en värmepanna, har fått en inbyggt ventilation då luften kommer i rörelse av uppvärmningen. Ofta när man tilläggsisolerar idag gör man det en aning för bra. Lägg dessutom till att man har ändrat värmekälla och därmed tagit bort den varma panna som vanligtvis stod i källan och torkade ut denna med hetta som läckte ut.

Man får då ett hus som inte har lika bra ventilation för luften står mer still. Detta medför att det är lättare för fukt att bli kvar. Mögel tycker om fukt, så där man har fukt, där löper man också risk att drabbas av mögel. Vanliga sådana platser är badrum, källare och vindar om man ser till själva huset. En annan härlig plats för mögel att växa till på är i en husvagn och eftersom de mestadels lämnas alldeles utan tillsyn under stora och framför allt fuktiga delar av året, får möglet gott om tid att växa sig stort och luddigt.

Mögel husvagn skiljer sig inte nämnvärt från mögel i hus, särskilt inte när det gäller de första metoderna man ska testa för att få bort möglet. En metod, antagligen den billigaste och beroende på vart möglet finns, också en verkningsfull metod, är att tvätta grundligt med rengöringsmedel alternativt diskmedel och avsluta med hjälp av ättika.

En något starkare variant på samma tema är att rengöra det mögelangripna området med klorin. Det är dock inte särskilt miljövänligt, och man ska vara varsam med klorin i utrymmen som man vistas mycket i. Fulstopp är ett ytterligare preparat, det är överlägset Klorin för det skyddar också framåt i tiden. Dock inte lika länge som Tvärstopp, som förmodligen skyddar längs av samtliga preparat.

En annan procedur för mögelsanering är den som kallas för fogging.

Fogging innebär att man värmer upp ett mögeldödande medel så att det förångas. Detta görs med hjälp av en speciell apparat, vilken man kan hyra. Ångan gör så att det mögeldådande medlet har lättare att ta sig in och komma åt annars svåråtkomna skrymslen och vrår.

Inget av ovan nämnda metoder tar dock bort mögelsporer och mykotoxiner, d.v.s. det som är hälsovådligt med mögel. Det dödar bara av själva mögelsvampen. Det tar också inte bort dålig lukt ordentligt utan man kan vara tvungen att rengöra många gånger, och det är inte jämt det hjälper. Det finns foggingmetoder också vid sanering av dålig lukt, men då används självfallet andra medel än vid mögelsanering.

Den mest drastiska, och bästa metoden att få bort mögel är att helt enkelt riva ut allt som är angripet samt byta ut det med nytt material. Då ges man även bort mögelsporer och mykotoxiner.

Vidare är det viktigt att fundera på att huset är bra ventilerat och inte lätt kan angripas av fuktskador. För att mögel i hus ska kunna undvikas är det betydelsefullt att fixa saker som dålig lufttillförsel.

Att drabbas av mögel i badrummet är ett någorlunda vanligt bekymmer. Detta har sin grund i att allt som mögel vill ha för att utöka nästan alltid förekommer i ett alldeles typiskt badrum, ifall det är ostädat. Mögel trivs där fukt finns och växer gärna till sig i olika skrymslen och vrår, där städningen kanske inte ständigt är den mest grundliga. För den skull är badrum, liksom undermåligt ventilerade källare och vindar perfekta ställen åt mögel.

I badrum förekommer det även vanligtvis gott om hudavlagringar och tvålrester i avloppsbrunnen i fogarna i kaklet. Det är sånt som mögel tycker om att äta. Ofta känner man en dålig lukt i samband med att badrummet, eller vilket utrymme det nu än må vara, drabbas av mögel. Man kan lättast beskriva lukten som unken och att ifall man någonsin har känt den så vet man exakt vad det rör sig om när man känner den igen.

I badrum växer möglet helst på kakel eller liknande släta material, alternativt i fogarna, frånsett i alla skrymslen och vrån. Man kan se mögel som mindre svarta prickar, så kallat svartmögel. Detta kan vara någorlunda svårt att få bort, då fläckarna gärna missfärgar kaklet, eller vad det än sitter på.

För att få bort små mögelfläckar på kakel och i fogar kan man använda sig av diskmedel, tvättmedel eller något annat rengöringsmedel och gno noggrant över fläckarna. Avsluta med ättika för att stoppa att möglet återvänder med detsamma. Man kan också använda sig av klorin, men ge akt på att det är oerhört miljöfarligt! Det dödar dock av möglet noggrant.

Ifall man har större bekymmer med mögel i sitt badrum så ska man fundera på varför och ordna eventuella bristande ventilationer eller dylikt samtidigt som man dödar av möglet för att inte få tillbaka det omedelbart. Man ska även se över golv och väggar så att det inte finns sprickor som låter möglet leta sig in i väggen och få fäste där man inte lätt kan avverka det.

Det absolut ultimata sättet att bli av med mögel är att ta bort de angripna delarna och ersätta det med nytt material. Det tar inte bara hand om själva mögelsvampen utan dessutom de hälsovådliga sporerna och gaserna som mögel avger, vilka ger både dålig lukt och kan vålla irritation samt symptomutveckling hos de som vistas i miljön.

Mögelsanering kan förekomma på andra sätt också, ett av dem är så kallad fogging. Det krävs då en speciell apparat som värmer upp det mögeldödande medlet så att det förångas. Ångorna har lättare att leta sig in material och nå svåråtkomliga utrymmen än när man endast stryker på ett likadant medel. Man ska inte vistas i rummet när man utför sanering på det sätt eftersom ångorna vanligtvis är giftiga även för både människor och djur, inte enbart mögel.

Just när det gäller badrum är det angeläget att man håller fräscht för att man inte ska få mögel eller annan mikrobiell påväxt. Det är för den skull en god idé när man bygger badrum att se till så att det är lättstädat, också under badkaret. Alla ytor skyddas med hjälp av Fulstopp eller ännu hellre med hjälp av Tvärstopp. Rent och bra lufttillförsel är således primär för att undkomma mögel i badrum.

Mögelborttagning, alternativt mögelsanering som det också kan kallas har blivit en allt viktigare verksamhetsgren då fler och fler hus p.g.a. annorlunda anledningar blir angripna av mögel samt annan mikrobiell påväxt. En huvudsaklig anledning tros vara att äldre hus som tidigare har klarat sig undan mögel nu isoleras för att bli energieffektivare och att man då kan ges en försämrad ventilation som följd, om man inte vet vad man gör.

Men också nybyggda hus kan få mögel och annan påväxt. Detta är nästan alltid en konsekvens av ett odugligt bygge där man inte har preparerat husgrunden ordentligt, eller där det har lämnats kvar byggmaterial som blivit utsatt för fukt och då börjar mögla. Det kan även röra sig om dålig dränering runtom huset.

Mögel trivs på fuktiga platser. Bäst trivs det i bland annat badrum och fuktiga utrymmen under hus samt vindar. Det kan växa till innanför kaklet i badrummet och inte märkas av förrän det fått ordentligt fäste. En annan plats där mögel trivs är i fogarna mellan kakelplattorna. Det kan då te sig som små svarta prickar som, ifall man väntar med städningen ett litet tag, kan vara oerhört svåra att få undan till fullo.

Samtliga dessa saker kan åtgärdas, och bör framför allt åtgärdas för att man inte ska få stora problem med fuktskador samt mögel. Mögel avger därtill hälsovådliga gaser som i somliga fall kan uppfattas som en illa lukt, den typiska mögellukten. Det är inte bra att uppehålla sig i ett hus som är mögelangripet. Det kan leda till luftvägsbesvär så som hosta och i en del fall även andningssvårigheter.

Man kan även drabbas av trötthet till följd av dålig nattsömn p.g.a. de problem som mögel innebär. Det är alltså angeläget att bli av med möglet samt motverka att det kommer tillbaka.

Mögelborttagning kan ske på lite annorlunda sätt. Det vanligaste, mest drastiska och absolut ultimata sättet är att avlägsna hela det drabbade materialet. Det medför så att man blir av inte enbart med själva möglet utan även de sporer och gaser som orsakar både den dåliga lukten och de fysiska besvären för de som bor i huset.

Nackdelen är att kostnaderna kan skjuta i höjden när man väl har börjat gräva ur väggar och golv. Det är dock en långsiktig lösning gällande problemet. Somliga utrymmen är svåra, rentav omöjliga att riva ut, och där kan det då vara bra att veta att man kan bli av med mögel på andra vis.

Dessa metoder eliminerar själva mögelsvampen, men tar inte bort sporerna och lukten. Den billiagste metoden är att man använder sig av diskmedel, tvättmedel eller övrigt rengöringsmedel. Det funkar bra på kakel, klinker och andra glatta ytor. Efter att ha tvättat ingående med valt rengöringsmedel torkar man av ytan med hjälp av ättika. Detta kan vara värt att prova innan man river ut hela inredningen.

En annan metod så kallad fogging som kräver en speciell maskin. Den hettar upp mögeldödande medel så att det förångas. Ångan medför att medlet kan tränga in djupare och det är därför en bra metod om möglet är svåråtkomligt och man har att göra med porösa material, så som betong.

Oavsett vilken metod man väljer att använda är det angeläget att man därefter åtgärdar orsakerna – förbättrar ventilationsmöjligheterna, göra rent oftare, skydda med Fulstopp. Då slipper man hålla på med mögelborttagning, förhoppningsvis helt och hållet!

Badrum kan efter en tids användande angripas av mögel. Badrum är våtutrymmen och i skrymslen och vrår hopas tvålrester och hudavlagringar. Det är här möglet trivs och utökas. I mjukfogar mellan badkar alternativt dusch samt vägg frodas mögel ifall det får vara lite fuktigt och orört. En annan orsak till varför mögel tycker om just badrum är för att det frånsett fukten är varmt. Varm luft kan bära mer fukt och för den saken skull kan det bli mer fuktigt i ett varmt rum än i ett kallt.

Det vanligaste möglet som förekommer i badrum är svartmögel. Det skapar svarta små prickar och är ytligt. Svartmögel innebär ingen stor hälsorisk och kan vanligtvis lätt tvättas bort från kakel samt fogar.

Mögel i badrum bildas lättare då det inte finns ordentliga fuktspärrar utan vatten samt fukt från badkar och dusch kan tränga in i materialet bakom väggarna alternativt under golvet. Är väggar och golv inte tillräckligt försedda med fuktspärr kommer även mögelproblemet att återvända snart igen fastän man har tagit bort det synliga möglet.

Mögel är inte alltid enkelt att märka. En del mögel, till exempel svartmögel växer självklart på synliga platser så som fogar och dylikt, andra för med sig dålig lukt. Men en del varken luktar eller syns för blotta ögat. En del kan ha fått grepp innanför kaklet och det är först när man ska kakla om sitt badrum som man inser att det plötsligt rör sig om en större upprustning än bara att byta ut kakel.

Ifall man misstänker att man har mögel i badrummet, alternativt någon annanstans i sitt hus med för den delen, kan man ta assistans av en mögelhund, en specialtränad hund som med sitt fantastiska luktsinne kan finna mögel där en människas näsa inte räcker till. Man bör väcka misstankar om mögel ifall man har fuktskador i golv och väggar. Sådana syns som bubblor under golvmattor och tapeter, missfärgningar och fuktfläckar eller att färgen lossnar.

Det första man ska tänka på när man behandlar mögel är att eliminera källan. Varifrån kommer fukten? Hur stannar den? Det ultimata sättet att få undan mögel är att helt ta bort det angripna materialet och byta ut det med nytt och torrt material. Ifall det inte är möjligt kan man rengöra med Fulstopp mögeldödande medel, men det tar inte bort mögelsporer, mykotoxiner eller dålig lukt. Vid sanering av mögel bör man även se till att torka ut hela utrymmet, oavsett om man installerar nytt material eller om man tvättar det befintliga.

För att torka ut utrymmen kan man använda sig av avfuktare för bästa verkan. När man har fått bort möglet ska man se till så att man inte får tillbaka det. Det gör man genom att anordna en fungerande ventilation så att man förhindrar att fukten stannar kvar onödigt länge i badrummet. Man bör även installera ordentliga fuktspärrar, i väggar och golv och gärna bearbeta ytorna med Tvärstopp.

För att kringgå fuktskador samt mögel ska man se till så att badrummet är rent, detta innebär frekvent städning under badkar och i samtliga skrymslen och vrår, för det är som sagt där möglet trivs. Har man ett rent badrum så reduceras risken för mögel markant!

Den främsta likheten som förekommer hos mossor och lavar är att de är just lika till utseendet. Det rör sig om distinkt skilda växter, mossor har bladliknande utskott med porer för vatten och näring medan lavar är smbioser mellan en svamp och en alg eller en cyanobakterie.

Mossa är evolutionärt gamla växter – runt 450 miljoner år gamla. De gillar att expandera där det finns fukt och skugga, d.v.s. gärna i skogar. De kan också växa sig kraftiga på mindre organiska material så som eternit, tegel, asfalt, betong och skiffer – kort och gott på hustak.

Den vanligaste anledningen till att mossa börjar gro över taket är att det är överskuggat från träd som i tid och otid tappar grenar, blad och dessutom mossporer på taket. Detta utgör en grund för att mossan ska börja ta fart. Mossa tar upp vatten via konstant öppna porer i sina ofta gröna, bladliknande utskott.

Eftersom fukten stannar kvar i mossan och mossan gärna växer in i fogar och kanter på taket leder det till att takpannorna kan spricka när vintern kommer och mossan utsätts för köld. Således är det viktigt att inte låta mossa växa. Ett gammalt knep för att hålla taken fria från mossa är att spänna upp en smal koppartråd längs taknocken. När det regnar kommer det fällas ut joner från koppartråden och det medför att mossan inte trivs och följaktligen inte börjar växa.

Det förekommer i dagsläget inget bra sätt att bli av med mossa som redan har börjat gro över taket. Det bästa sättet är att eliminera mossan för hand, men det är ett ganska enformigt och farligt jobb, beroende på hur taket ser ut. Det bästa sättet att bli kvitt mossan är att förse sig med en helt vanlig färgskrapa. Somliga arter av mossa är dock svårare att skrapa loss än andra, men det kräver i stort enbart en aning mer kraft samt envishet.

Mossa i gräsmattan är ett annat vanligt förekommande problem. Att mossa fått övertaget beror nästan alltid på att det är surt, näringsfattigt och/eller bristfällig dränering. Ifall man vill få en mossfri gräsmatta är det dessa tre komponenter som är viktiga att ordna innan man sprider ut bekämpningsmedel så som järnsulfat samt mossa gti. Dessa preparat rekommenderas inte till mossbekämpning på hustak därför att de missfärgar pannorna.

Lavar är som bekant en symbios mellan två organismer. De trivs där det är ljust samt torrt. En del arter trivs på stenar och utsöndrar då ämnen som bryter ner stenen och frigör mineraler som laven kan suga upp. Lavar är vanligtvis grå till färgen, men det finns många undantag. Lavar tar upp sin näring genom nederbörd och är ofta oerhört känsliga för luftföroreningar.

De vanligaste lavarna är renlav samt islandslav. Lavar har åtskilliga användningsområden, exempelvis finns det traditioner som påbjuder bruk av lav i brödbakning samt islandslav kan man med fördel göra sallad på. Annars kan man nyttja olika lavar för att växtfärga bland annat garn. Många lavar ger skilda nyanser av beige och grön, men till exempel stenlav ger en mustig och elegant rödbrun färg.

Mossor och lavar är således inte så lika som man eventuellt kan tro! Borttagning sker enklast med hjälp av Fulstopp
.

Bladmossor, nålfruktsmossor och levermossor tillhör en kategori växter som vanligen går under det bredare samlingsnamnet “mossa”. Mossor har funnits på jorden i 450 miljoner år och de tre olika divisionerna är till utseendet lika varandra, men är i själva verket inte så väldigt tätt besläktade med varandra som man tidigare har trott.

Mossor är till utseendet vanligtvis gröna och saknar rotsystem. Det gör det möjligt för mossa att gro på exempelvis stenar i skogen, och man kan märka avsaknaden av rotsystem när man lyfter på mossan som då lätt kommer av det släta underlaget. En del mossor är förankrade med underlaget genom rotliknande utskott, men de är i regel inte alls lika stadiga som riktiga rötter.

Vidare har mossa bladliknande utskott från en kort stjälk och ges sin näring från bland annat regn och fukt i luften. Det är alltså genom bladen, vilka har ständigt öppna porer, som vatten med löst näring tas upp.

Mossa gillar att gro på fuktiga, skuggiga platser där marken gärna är för sur för att gräs inte ska vilja växa. I en väldränerad, välgödslad gräsmatta är gräset betydligt mer motståndskraftigt än mossa. Det är när någon eller några parametrar inte håller måttet – t.e.x. vid näringsfattig jord eller fukt och övervattning som mossan klarar sig på ett bra sätt än gräset.

Stundvis är det lätt hänt att blanda samman mossa med lavar, då de till utseendet kan vara lika varandra. Lavar är en korsning mellan en svamp samt en alg. Deras sätt att växa skiljer sig avsevärt från det hos mossor – de tycker om att växa på torra samt soliga stälen. Lavar är vanligtvis grå eller grönaktiga till färgen och inte allt för sällan plattare än mossa.

Ett besvär med mossa är när det börjar gro på taket. Mossa trivs bäst på tak av tegel, eternit och skiffer, men växer dessutom gärna på underlag av betong samt asfalt. Mossa begränsar fukt och växer in under takpannorna vilket kan resultera i att de spricker när det blir vinter och kallt. Om man har mossa på taket så får man nästan räkna med att man måste avlägsna den för hand en regnfattig dag. Att använda järnsulfat på takpannor kan leda till att pannorna missfärgas.

Flera tycker illa om att ha mossa i sin gräsmatta och ser det som ett frekvent bekymmer. Att det växer mossa istället för gräs beror på att gräsmattan inte är en tillräckligt optimal växtplats för gräs. Vanligen behövs en förbättrad dränering, men också gödsel och emellanåt även kalk för att neutralisera en sur jord.

Om man vill få bort mossan är det betydelsefullt att göra förutsättningarna så bra som möjligt för gräs att växa där. Man kan också ta assistans av mossa gti eller järnsulfat, som det egentligen är, i samband med att man gödslar. Det är dock ett bekämpningsmedel och måste hanteras mycket försiktigt. Det är betydelsefullt att man kombinerar borttagningen av mossan med gödsling av gräsmattan eftersom det kommer att skänka gräset en skjuts i sin expansion, vilket i sin tur kommer att hindra att mossan snart kommer tillbaka.

Man kan dessutom använda väldigt klen lösning av Fulstopp, spädning 550 ggr av Fulstopp Koncentrat. Du läste rätt – 1 liter ger 550 liter. Samtidigt försvinner samtliga virus, svampar som antraknos med mera. Har Du egen golfbana så är det här tricket, i det närmaste okänt i sverige, man lägger ner jobb för hundratusentals kronor när man kan ansluta sprutvagnen och ordna det hela på ett kick. Det är bensaltensiden i Fulstopp som gör jobbet, gräsmattan blir desinficerad och alla virus dör på fläcken.

Man bör dock inte frukta att mossa växer i gräsmattan, på somliga ställen är det helt enkelt mer naturligt för mossor att gro än gräs och det kan då bli väldigt fina inslag i ens trädgård.

Visste du att mögel räknas som svamp och kan ge upphov till allergier på grund av dess mykotoxiner och sporer? Ett hus som är mögelangripet behöver inte nödvändigtvis vara drabbat av illa lukt för att de som bor i huset ska känna symptom. Man kan om man misstänker att man har mögel i huset ta hjälp av en mögelhund, särskilt tränade hundar som använder sitt briljanta luktsinne för att lokalisera mögel.

Mykotoxiner är ämnen som förekommer i skilda mögelsvampar och som tack vare sin ringa storlek kan tränga in i otaliga material, gärna porösa sådana som betong. En mögelangripen källare kan således resultera i bekymmer för de boende trots att de inte vistas i källaren mycket då mykotoxinerna letar sig iväg från källan.

Allergi innebär att kroppen har utvecklat ett försvar mot ett i sig ofarligt protein som finns i exempelvis pollen, hos pälsdjur alternativt i mögel. Reaktionen är kvick och av skiftande utsträckning, allt från några utslag alternativt lite snuva till en anafylaktisk chock som måste behandlas akut för att inte få dödande utgång. Allergier är vanligare i västvärlden och antas bero på att en del celler i immunförsvaret som vanligtvis tar hand om bland annat parasitangrepp inte har nog att göra och då utvecklar överkänslighet mot övriga ämnen istället.

Då mögelsporerna är luftburna kommer de framförallt i kontakt med människor via luftvägarna – vi andas in dem. Följaktligen blir symptomen av luftvägskaraktär, nämligen hosta, snuva samt andningssvårigheter. Även rinniga och kliande ögon är vanligt.

Mögel trivs i fuktig samt lugn miljö, exempelvis i källare och badrum som inte används. Har man fått mögel i sitt hus är det viktigt att man tar bort källan ifall man kan, alternativt sanerar den noggrant med mögeldödande medel såsom Tvärstopp.

Mögelsporer och mykotoxiner försvinner dock inte fullkomligt ifall man enbart sanderar. Det lämpligaste är alltså att ta bort de delar som är angripet och ersätta de med torrt nytt material.

Mögelsporer och mykotoxin försvinner efterhand, men om man lider av svår allergi kan det vara bra att undvika området under en tid. Har man lindrigare besvär, exempelvis rinniga ögon samt snuva är det oftast inga problem att flytta in tillbaka till huset mer eller mindre omgående efter sanering.

Mögelallergi behandlas som andra allergier, exempelvis mot pollen. Först och främst ska man försöka undvika att utsätta sig för det agens som orsakar allergin, i detta fall mögel. Det är inte alla gånger möjligt, självfallet, och då får man medicinera.

De vanligaste medicinerna mot allergi är antihistaminer som tas i tablettform och som verkar preventivt inom tjugo minuter till en timme. Det förhindrar att så kallade mastceller frisätter histamin. Histaminet är det som medför att luftrören svullnar och att det kliar i ögon och näsa. Man kan också använda sig av nässpray.

Mot rinniga ögon finns särskilda medel, så kallade lokala läkemedel, i ögondroppsform. Dessa finns receptfritt, på samma sätt som antihistaminer samt de flesta nässprayer. Om man har besvär med astmasymptom ska man utredas för detta och få tillpassad astmamedicin, oftast i inhalatorform. Dessa är receptbelagda.

Allergi mot mögel kan vara mycket besvärligt, men om man vet hur man ska sköta det kan problemen reduceras och till och med försvinna.

Mossor och lavar är då och då oerhört lika varandra till utseendet – det finns underarter av båda som är snarlika varandra både till färg och form. Men skenet bedrar, det rör sig om två vitt olika växter, som kan behärska annorlunda förhållande och som är känsliga för olika saker.

Lavar är faktiskt inte en växt per se utan en symbios mellan en svamp samt en alg eller cyanobakterie. Svampen utgör stomme och beskydd för laven, genom sina hyfer. Den tar upp vatten och näring som är löst i regn och övrig nederbörd. Vid långvarig torka skyddar den även algen från att torka ut. Algen i sin tur bidrar med att alstra energi med hjälp av fotosyntes.

Det finns cirka tvåtusen skilda sorters lavar i Sverige och den vanligaste färgen är grå, trots att det finns en uppsjö varianter med alla möjliga nyanser, till exempel klargul eller brinnande orange. De flesta lavar vill växa i miljöer som är torra och ljusa. Det finns dock undantag även för det – det finns en art som växer på klippor under vattenytan!

Lavar växer gärna på stenar och träd. De arter som trivs på sten utsöndrar ämnen som långsamt bryter ner underlaget och frigör mineraler som laven kan tillgodogöra sig. Lavar saknar stam, rotsystem samt blad. De byggs upp av svampen som skapar ett yttre skikt. Strax under det finns algen. Stundtals är svamp och alg blandat genom hela den inre delen av laven, det som kallas märgen.

De vanligaste lavarna är renlav och islandslav. Lavar kan användas inom åtskilliga områden. Det finns traditioner kring att använda islandslav i sallader, och man har under historien haft lav i brödbak. En del lavar kan man med markant fördel nyttja för att växtfärga garn och då ges mustiga, vackra naturfärger. Det finns alltså mycket man kan åstadkomma med lavar, om man bara vet vilken art det är man har, och vad man ska göra.

Mossor är växter som vanligtvis är gröna till färgen och som trivs på ställen med skugga och fukt. De växer främst på marken, men också på sten, betong, tegel, skiffer, asfalt och eternit. Detta innebär att mossa emellanåt gillar att växa på hustak.

Mossa saknar rotsystem med har istället korta rottrådar som förankrar växten med underlaget. Dessa mosstrådar saknar möjlighet att suga upp vatten och näring. Istället sker upptag genom de bladliknande utskotten, via porer som ständigt är öppna.

När mossa växer på takpannor växer de ofta in mellan takpannorna och när vintern och kylan kommer leder det till att vattnet i mossan fryser och expanderar vilket medför att takpannorna går itu. Det är för den skull viktigt att man inte låter mossa vara kvar om det har börjat växa på taket, utan man måste avlägsna det manuellt, inte bruka bekämpningsmedel då dessa kan missfärga takpannorna.

Mossa är ibland också ett problem i gräsmattan. Mestadels beror mossans fördel på att det är dålig dränering, dåligt gödslat och/eller alldeles för surt i gräsmattan för att gräset ska trivas. Det bästa är då att fixa de nämnda tre sakerna innan man vräker över en massa bekämpningsmedel, så som mossa gti och järnsulfat. På somliga platser kan mossa vara mycket bedårande eftersom det vanligen bidrar till en lummig grönska.

Det är således inte enbart dåligt med mossor och lavar, tvärtom, de är både vackra och kan vara mycket användbara! Vill man ha bort dom är det lättast med Fulstopp – även i gräsmattan.

Det är inte alltid helt lätt att måla hus trots att det kan verka så. Det är några saker man bör tänka på när man inser att det är läge att måla om huset, igen. Valet av inte enbart kulör utan framför allt färgkvalitet är givetvis det viktigaste. Lägg därtill hur man målar och förarbete, så blir husmålningen inte något man gör i en handvändning. Men om man till det adderar hur utomordentligt vackert ett nymålat hus är, så är det närapå ständigt värt mödan.

Färg till fasadmålning innehåller två saker, pigment och bindemedel. Bindemedlet kan antingen vara linolja, alkydolja alternativt vatten. Pigmentet å sin sida är antingen naturligt alternativt syntetiskt framställda.

Färgburkarna innehåller också tillsatser, så som gift mot mögel, dels för att undvika mögel i färgburken, dels därför att undvika det på den målade fasaden. Tidigare var det mycket typiskt med giftmängder i färgen, men efter strängare regler har det lett till att färgen har blivit mer eller mindre giftfri.

Giftfri färg är oerhört lovvärt, men dessvärre leder det vanligen till att svartmögel och alger så småningom ges fäste i fasaden som får de karakteristiska svarta små prickarna. Det kan framträda efter endast några månader efter att man har målat huset. För att bli fri från algerna och möglet får man då lov att tvätta med algtvättmedel, vilket i sin tur eventuellt inte alla gånger är bra för miljön det heller. I skrivande stund finns ingenting bättre alternativ och väntan på en giftfri, mögelavstötande färg är stor.

Idag har man bara 2 möjligheter, spruta på Tvärstopp
utanpå färgen för ett skydd upp mot 10 år eller Fulstopp
för ett skydd upp mot 4-5 år.

Vad ska man använda för bindemedel då? Olje- eller vattenbaserat? Oljefärger, som innehåller till exempel alkyd- eller linolja anses äga väldigt god potential att tränga in i träet och bildar då ett gott skydd mot vatten och fukt. De skänker även fasaden en blank yta. Vattenbaserade färger kallas för slamfärger och i den gruppen ingår exempelvis Falu rödfärg. De är inte vattenprotektiva alls, men å andra sidan är de helt öppna för eftertork. En fasad målad med slamfärg får en glanslös yta.

Även förarbetet varierar mellan diverse typer av färgval, dock inte i så stor utsträckning. I stort sett eftersöker man att få bort all överflödig färg som annars kan flagna när man har målat. När det handlar om att måla hus med både olje färger innebär förarbetet att man skrapar bort färgflagorna med hjälp av valfri variant av skrapa – det finns en uppsjö olika på marknaden, allt från billiga enkla trekantsskrapor till avancerade bestående av hårdeggsblad som man kan byta ut. Har man slamfärg så räcker det med att borsta fasaden med en hård stålborste för att få bort överflödig färg.

Vart femtionde år behöver man även utföra en mer heltäckande fasadrengöring, ungefär som en renovering av husets kulör. Då tar man bort all färg ner till träet med hjälp av värmepistol och skrapa.

När man har lyckats utse färg samt skrapat rent huset så är det enbart att sätta igång med det roliga – att måla. Det är bra att tänka på att ha bra penslar när man ska måla större ytor, den pensel som är dyrast i affären kan mycket väl vara billigast i längden! En av de viktigaste sakerna att tänka på innan man ställer sig och börjar måla hej vilt är att vara medveten om i vilken ordning man ska måla allt, eftersträva en bra arbetsorganisering helt enkelt. Vart bör man börja? Ska hela huset målas om i år, eller kanske halva nästa år? Vilka fasader ska i så fall målas i år?

Bör man penselmåla eller sprutmåla huset? Sprutmålning med de nya Wagnersprutorna är mycket snabbare, man kommer åt överallt. Främst är det betydligt roligare.

Har man genomfört alla förberedelserna ordentligt så är det, trots aningen möda, inte så avancerat att måla hus, men resultatet blir otroligt!

Det finns en uppsjö annorlunda medel mot mossa, men frågan är om de verkligen fungerar, och vilket som fungerar på bästa sätt? Det har blivit en allt större marknad för bekämpningsmedel mot just mossa och det är emellanåt dyra pengar konsumenten får betala för en produkt som inte helt håller vad den lovar.

Mossa växer helst där det finns skugga samt fukt, och har en högre tålighet än till exempel vanligt gräs när det gäller näringsfattig och sur jord samt alldeles för stora mängder vatten. Mossa kan likaså kom igång och växa på olika andra material än jord, bland annat tegel, eternit, skiffer, betong och asfalt.

Mossor som växer över takpannor kan vara ett besvär med tanke på att mossa behåller vatten och när temperaturen kryper ner till frysgrader kan det medföra att pannorna spricker. Således är det viktigt för takets bästa att man inte ger utrymme för mossa att växa där. Det finns dock i dagsläget inget mirakelmedel mot mossa på tak, utan det är den gamla hederliga metoden som gäller – att utrustad med en färgskrapa eller dylikt tillhygge klättra upp på en stege och skrapa bort mossan.

Det är inte att rekommendera att spruta på bekämpningsmedel som är avsedd för gräsmattor över taket med tanke på att de kan missfärga pannorna. Om man likväl anser att det verkar vara en bra idé så ska man spruta bekämpningsämnet på en lös takpanna och sedan låta den ligga ute i väder och vind i åtminstone ett år, helst längre, därför att uppmärksamma hur pannan hanterar giftet.

Mossa har också en fenomenal talang att kom igång och växa i trädgårdar, speciellt där de inte är önskade. Det är dock möjligtvis inte så underligt. I en gräsmatta som inte är sur, har bra näringsinnehåll och god dränering så är vanligt gräs mer resistent än mossa och konkurrerar ut mossan. Men om något av dessa tre saker är bristfälliga så kommer mossan att kunna erövra gräsmattan.

Ifall man vill äga en mossfri gräsmatta bör man först och främst se till så att det finns bra dränering, inte är för surt och välgödslat. När man klipper gräset, något som man ska uträtta ofta, gärna två gånger i veckan under växtsäsong, är det önskvärt att använda sig av en gräsuppsamlare eftersom det avslagna gräset annars blir kvar och därmed också binder kvar fukt. Det gör så att gräset får det svårare att växa, medan mossan får det lättare.

I samband med att man gödslar, vilket man med fördel kan uträtta på höstkanten, kan det även vara en idé att använda sig av någon form av mossbekämpningsmedel, om man vill eftersträva ett snabbare resultat. Flera medel mot mossa, så som mossa gti, innehåller järnsulfat utspätt med vatten. Järnsulfat finns i rent format då det säljs som fodertillskott åt grisar.

Rent järnsulfat är ofantligt mycket billigare än de utspädda varianterna, och man kan spä ut det själv. 1-2dl järnsulfat till 10l vatten räcker till ungefär 50 kvadratmeter. Bekämpningsmedel är inte en långvarig lösning, om man inte tar hand om anledningen till mossan kommer den inom kort att vara åter. Den ultimata lösningen mot mossa är Fulstopp för det verkar framåt i tiden.