För att bli av med odörer som är elakartade kan man använda sig av en procedur som kallas luktsanering. Det finns annorlunda metoder att gå tillväga vid sanering, beroende på luktstyrkan och framför allt källan. Det första som man bör tänka på är förstås att undanröja källan till den dåliga lukten. Men även om man så gjort kan somliga odörer dröja sig kvar i väggar och möbler. För att komma tillrätta med det, som annars kan bli ett obehagligt problem, finns det olika metoder. Alla sätt har sina för- och nackdelar.

Luktsanering med hjälp av ozon är en typisk procedur. Ozon är en instabil gas som består av tre syreatomer vilket vanligtvis återfinns högt upp i atmosfären där det skyddar mot ultravioletta strålar. Ozon är dock hälsovådligt och man ska således inte uppehålla sig i trånga utrymmen då sanering sker med hjälp av ozon. Då ozon är en instabil molekyl krävs det att ozonet bildas på plats, av ett så kallat ozonaggregat. Ozonsanering fungerar bra mot både illa lukt och åt att sanera mögel. De assisterar dessutom då man vill driva bort exempelvis möss som härbärgerar i väggar och dylikt.

En annan metod för luktsanering är genom fotokatalysator. Det är en apparat med en UV-lampa vilken aktiverar en katalysator, t ex aluminiumdioxid, eller det ännu mer effektiva titandioxid. Det uppstår då hydroxylradikaler som är väldigt reaktiva. Inom någon sekund efter bildandet har de oxiderat med någon annan partikel. På så vis slår man sönder molekylerna som medför den dåliga lukten. Denna procedur är den nyaste och hittills effektivaste. För att göra fotokatalysatorn ännu mer effektiv kan man använda sig av en UV-lampa som åstadkommer en liten mängd ozon också. På så vis får man en dubbel effekt.

Om man använder enbart fotokatalysator som luftsanering kan man vistas i miljön medan saneringen pågår, vilket i somliga situationer kan vara nödvändigt, till skillnad mot metoden med ozonaggregat.

Ytterligare en procedur för luktsanering är så kallad fogger-metod. Denna metod används dessutom som saneringsmetod mot mögel och parasiter. Foggning går ut på att man har en sorts rökmaskin vilken hettar upp det ämne man väljer att använda - det varierar givetvis beroende på vad för besvär man har -, t ex en blandning vilken består av livsmedelsgodkänd propylenglykol som används vid just luktsanering. Glykolen omvandlas till alkohol vilken i sin tur dunstar bort. Foggerapparaten hettar upp glykolen till gas och finfördelar den så att partiklarna inte blir större än 5 mikrometer. Detta för med sig att saneringsvätskan kan komma in på annars otillgängliga platser.

Om detta inte räcker kan man stryka på saneringsvätska alternativt Fulstopp. Dessa vätskor har för uppdrag att eliminera mögel samt svartmögel (en mögeltyp som visar sig som svarta pricka på trä), men även mossa, lavar etc. Saneringsvätskor renar dock inte luften från mögelsporer och andra hälsofarliga partiklar. Vätskorna appliceras med fördel på porösare ytor där lukten har trängt in djupt, i t ex trä och betong. Saneringsvätska kan användas enskild men man får snarare bäst verkan ifall det används som komplement till en annan metod.

Eftersom saneringsvätskor ofta är både hälsovådliga och miljöfarliga - Fulstopp i brukslösning är lätt biologiskt nedbrytbar trots att den fungerar så bra - ska man dock i så stor grad som möjligt beakta de övriga metoderna när man har att göra med luktsanering.