Det första man brukar tänka på i förbindelse med mögelsvamp är illa lukt och besvär. Det finns en rad skilda sorters mögelsvampar. Mögel kan utsöndra mögelsporer, mykotoxin och MVOC (microbial volatile organic compound, gaser som vanligtvis uppfattas som dålig lukt).

Mögel bildar nätverk som kallas mycel, i vilket det växer långa trådar - hyfer. Längs med dessa trådar kan möglet transportera näringsämnen och vatten. Uppbyggnaden åstadkommer så att mögelsvampen kan växa sig mycket stor och kan även leta sig in i porösa material så som trä och betong. Det är således ofta endast en liten del som syns.

Mögel som inte ger upphov till giftiga gaser används vid framställning av exempelvis ostar. Från mögelsvampen Penicillium kommer dessutom penicillin, vilket är revolutionerande inom medicin och vårt främsta vapen mot bakteriella infektioner. Alltså är inte allt mögel jämt av ondo. Penicillium kan dock även ge allergi samt astma om det får växa till sig i ett hus.

En del grupper av mögel, så som svartmögel, är fruktade ur hälsosynvinkel då de kan ge upphov till allvarliga svampinfektioner, till exempel Aspergillus som kan ge aspergillosis. Aspergillosis är en fruktad åkomma särskilt för människor som har nedsatt immunförsvar och kan leda till döden.

Vanliga symotom som man kan utveckla ifall man vistas i mögelangripna hus är astma, allergi, hosta, nästäppa, hudirritation, upprepade förkylningar, onormal matthet, mag- och tarmproblem med mera. Det är således ganska vaga symptom som inte ständigt för tankarna åt mögel. Om man upplever symptom som ovanför nämnda är en bra idé att höra med andra som bor eller vistas mycket i samma hus ifall de upplever liknande saker.

Man ska aldrig tolerera att bo eller vistas (jobb, skola, förskola och så vidare) i en byggnad som är mögelangripen. Det ska utföras mögelsanering. Man kan sanera på olika vis, och det är omdiskuterat vilka som är bäst.

Ifall mögelangreppet är smått och på oorganisk jämn yta, så som kakel i badrum, kan man rengöra med vinäger (vittvins-) alternativt bikarbonat utspätt i vatten för att döda möglet, hellre än att bruka klorin, som onekligen fungerar på dessa ytor, mer är oerhört giftigt.

Om det rör sig om porösa material är risken för omvänd effekt stor om man använder klorin med tanke på att det ofta är utspätt med vatten och inte kan tränga ner och eliminera allt mögel. Det är troligt att mögelsvampen snart blommar upp igen efter en sådan behandling och det enda man har åstadkommit är att hälla ut lite gift.

Ett bättre alternativ än Klorin är Fulstopp. Det fotrsätter verka framåt i tiden.

Om möglet finns på mer porösa ytor, så som betong i till exempel källare, är det gynnsammare att använda sig av foggingmetod alternativt fotokatalytiska luftrenare. Vid fogging hettas saneringsmedlet upp så att det förångas till små droppar. Dessa droppar kan sedan lättare tränga in i porösa material och in i svåråtkomliga utrymmen och där döda mögelsvamparna.

Är mögelsvampangreppet så besvärligt att man inte kan bo kvar i huset förrän det har skett sanering kan man erhålla ekonomiskt stöd från staten. Vid så allvarliga fall av mögel och annan mikrobiell påväxt räcker det vanligtvis inte med avfuktare och mögeldödande medel utan man måste ta bort allt det angripna materialet. Det är ett omständigt och kostsamt projekt, men också det enda som inte enbart tar bort mögelsvampen utan även sporer och mykotoxiner.