Järnvitriol används även såsom fällningskemikalie i reningsverken för att fälla ut fosfor från avloppsvattnet. Det kan samt användas vid målning av träfasader. Behandlingen ger träet en grå nyans som efter viss tidrymd liknar den gråa yta som ses på gammalt trä. Det liknar lasering då träets yta och textur finns kvar väl synlig efter åtgärd.

järnvitriol

En allmän blandning är 700 g järnsulfat i 10 liter vatten. Man kan tillsätta en aning diskmedel för att reducera ytspänningen så att blandningen bättre tränger in i träet. Sulfatet, vitriolen, ingår även i färgämnet falu rödfärg och diskuterades på 1700-talet ha viss rötskyddande och konserverande effekt. Men egentligen så ger den dåligt skydd mot solens UV-strålar, inget nämnvärt skydd mot biologiska angrepp och inget beskydd mot väta alls.

I kalkfärg för husfasader har järnvitriol ofta använts för att ge en gul eller gulorange kulör. Kulören utvecklas successivt efter målningen i takt med att järnsulfatet omvandlas till det som i dagligt tal kallas rost. Då kulören väl utvecklats är den särdeles beständig.

Järnvitriol till ytbehandling av trä

Järnvitriol (järnsulfat) används alltemellanåt såsom ytbehandling för att få ett intryck av en grånad träyta, så att fasaden ser väderpåverkad ut vilket naturen annars sköter själv för obehandlat trä. Järnvitriol blandat med vatten är en ofärgad vätska som penslas eller sprutas på ohyvlad träpanel av nytt alternativt tidigare järnvitriolbehandlat virke.

En kur med järnvitriollösning på en träyta skänker efter kort tidrymd en elegant och beständig, brungrå till silvergrå kulör. Bräderna bör behandlas innan uppsättning, då det ger bättre inträngning även i sponten.

Kur med järnvitriollösning ger en färgning av träet, men intet nämnvärt skydd kontra biologiska angrepp samt inget som helst fuktskydd. I somliga fall - på för slagregn särskilt utsatta lägen - bör en järnvitriolbehandlad yta efterbehandlas med en opigmenterad olja. Den ger en varaktig, grå yta, som vanligtvis anses bli vackrare med åren.

Järnvitriol kan köpas i pulverform på allt-fraktfritt.se och blandas sedan ut med vatten i lämpliga proportioner. Med svagare eller mer koncentrerad vitriollösning (även kopparvitriol blandat med järnvitriol förekommer) kan man på kort tidrymd nå fram till en färgton som någotsånär väl överensstämmer med ytåldrat trä, som fått sin gråa färg utav väder samt blåst. I litteraturen kan man upptäcka olika rekommendationer utav blandningsförhållandet. Den slutliga färgen beror på temperaturen, trämaterialet och ytans grovhet. Järnvitriol kan ge en flammig yta om panelens struktur har porösare områden alternativt områden med kärnvirke, alternativt om den utsätts för regn genast efter målning innan den torkat in.

Man brukar förorda ½ kilo järnvitriol
till ungefär 10 liter ljummet vatten vid behandling utav nytt virke. I en del fall kan en mer utspädd lösning vara till fyllest. Det är tillrådligt att utföra prov i god tid innan behandlingen, helst några månader före, alldenstund resultatet kan fluktuera beroende på virkets skick, hur länge det har lagrats och så vidare. Det bästa resultatet uppnås på nytt virke. Redan efter några timmar blir ytan dunkel och efter ytterligare en månad får ytan en brungrå till silvergrå färg (av och till grågrön). Järnvitriolbehandlad panel som exponerats längre än en månad är olämpligt underlag för täckmålning.

En järnvitriolbehandlad panel uppför sig ungefär såsom obehandlat timmer. Åtgärd med järnvitriol
- skyddar inte mot regn, utan väta ska kunna torka ut genom att panelen ventileras bra
- skyddar inte mot solens UV-ljus, som bryter ned träet så att ytan eroderas och spricker
- ger ett futtig till intet motstånd kontra svamp- och mögelpåväxt
- ger en yta där träets struktur framträder
- skänker en kulör som varierar med ljus och luftfuktighet
- skänker större fuktrörelser i träet än målat virke
- kräver att spik och bleck är rostfria eljest rostar de så att rostränder bildas
- kan missfärga fönster, glas, grund samt plåttak
- kan missfärga intilliggande mark och golvytor vid urlakning.